Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Aktuella seminarier

VT 2018 

Måndagen 23 april kl 15.00- kl 17.00, TBA

Susanne Urban, Uppsala Universitet & Anders Trumberg, Örebro Universitet

Hur viktigt är valet av skola?

Genom skolvalet är det tänkt att eleven ska kunna göra ett val för framtiden och elever som inte väljer skola ses ofta som ett slags förlorare. Men spelar egentligen valet av skola någon roll för elevernas framtida utveckling? Susanne Urban och Anders Trumberg presenterar några resultat från pågående forskning om vilken effekt skolvalen har på elevers framtida inkomst.

 

Måndagen 14 maj, kl 15.00- kl 17.00, TBA

Aimee Haley och Jan Blomgren disputerade under 2017 inom forskningsmiljön Förutsättningar, Utbildning och Resultat och under detta seminarie presenterar de sina avhandlingar.

  • Defining geographical mobility: Perspectives from higher education (Aimee Haley, Universitetsadjunkt, IPS)

Aimee Haley defended her PhD thesis in September 2017. In her thesis, she examined the geographical mobility of tertiary educated individuals upon ending higher education. Specifically, the mobility propensities and destinations of tertiary educated individuals in Sweden are studied. While economic perspectives dominate research on geographical mobility of the tertiary educated, her thesis examined geographical mobility through an educationally oriented social space perspective, a new approach in this field of research. The complexity of measuring and understanding patterns of geographical mobility from higher education were explored using Pierre Bourdieu’s conceptualization of social space in a series of three complimentary studies.

The first study reviewed current research on geographical mobility of the tertiary educated in Europe and introduced social space as a concept for understanding patterns of geographical mobility. The second study explored the challenges of measuring geographical mobility to and from higher education and underscored the importance of the educational context when measuring this mobility. The third study centered on how gender mediates the relationship of social space and the return of tertiary educated individuals to rural areas after higher education. An implicit theme in these studies was the relationship of social and geographical mobility, which was explored through an integrated discussion of the results from these studies.

  • Den svårfångade motivationen: - elever i en digitaliserad lärmiljö (Jan Blomgren, Universitetsadjunkt, adjungerad, IPS/REP samt utvecklingsledare, fil.dr vid Frida Utbildning AB/Didaktikcentrum AB)

Hur lärare i grundskolan möter och förhåller sig till elevers motivation kan vara avgörande för elevers studieframgång. Min avhandling handlar om elevers motivation och målorientering i en digitaliserad lärmiljö. Målgruppen utgörs av samtliga elever i årskurs 9 vid tre fristående grundskolor, där varje elev och lärare har tillgång till en personlig bärbar dator dygnet runt. Syftet var att via grundskoleelevers egna röster dels beskriva deras olika motiv till att prestera eller inte prestera i skolan, dels identifiera vad som främjar eller hämmar deras motivation, målorientering och lärande i en digitaliserad lärmiljö. Datainsamlingen bygger på gruppintervjuer och enkäter. Ett internationellt beprövat enkätinstrument inom motivationsforskningsfältet har använts och undersökts vad gäller validitet och reliabilitet i en svensk utbildningskontext.

Resultatet visar att elevernas motivation främjas av varierad undervisning, tydlig uppgiftsstruktur, formativ bedömning och ett socialt klimat präglat av samarbete och goda relationer till lärare och kamrater. Motivationen hämmas av lärarkollektivets ineffektiva samplanering av uppgifter och brist på samsyn vad gäller användning av de digitala resurserna. Digitaliseringen av lärmiljön bidrar enligt eleverna till en större självständighet och underlättar genomförandet av skolarbetet generellt.

Avhandlingens huvudsakliga kunskapsbidrag ligger i en ökad förståelse vad gäller samband mellan elevers motivation och målorientering gentemot lärandet när digitaliseringen av skolan tilltar. Presentationen bygger på en redovisning av avhandlingen samt en diskussion i relation till verksamhets- och kompetensutveckling i grundskolan vad gäller kopplingen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet.

 

Måndag 29 januari kl 15.00 - kl 17.00, AK2137

Professor emeritus, Jan-Eric Gustafsson

Schooling and cognitive abilities

A considerable amount of research has demonstrated cognitive abilities, and particularly so general intelligence, to be the strong determinants of individual differences in outcomes of schooling. However, it is also conceivable that cognitive abilities are influenced by schooling, even though much less research has been devoted to investigations of this issue. The main aim of the lecture is to review research on the question if, and to what extent, schooling influences the development of cognitive abilities.

In the first part of the lecture the definition, measurement and structure of cognitive abilities is discussed. It is concluded that general cognitive ability almost completely coincides with inductive reasoning ability, or fluid intelligence (Gf). Evidence is also presented that Gf is a causal factor in acquisition of knowledge and skills, such as vocabulary and reading skills.

While Gf in many theoretical formulations has been assumed to be fixed and immutable, the second part of the lecture presents evidence from different lines of research concerning environmental impact on Gf. One line of research concerns long-term changes in the population level of Gf, or the so called Flynn effect. According to this effect there have been massive increases in the level of Gf since the 1930s, and one main hypothesis is that this is due to increases in the quantity and quality of education. In a second line of research effects of direct training of Gf tasks have been investigated, with mixed results. A third line of research has used quasi-experimental and observational methods to study effects of schooling on Gf, and relatively strong effects have been demonstrated. It is concluded that Gf develops as a function of schooling, and theoretical and practical implications of this conclusion are discussed. (Presentationen hålls på svenska!)

HT 2017

Måndag 27 november kl 15.00 - 17.00, BE015

Professor emeritus, Allan Svensson

UGU-Utvärdering Genom Uppföljning – erfarenheter från snart sex decennier

Allan Svensson, som var med och startade UGU-projektet 1961 berättar om hur projektet kom till samt ger exempel på vad det betytt för forsknings- och utredningsverksamhet under snart sex decennier.

UGU står för "Utvärdering Genom Uppföljning" och är en av landets största forskningsdatabaser inom utbildningsområdet. UGU är ett led i den nationella utvärderingen av skolan men UGU:s data används också i samhällsvetenskaplig och social forskning i bred mening. I databasen finns anonymiserade uppgifter om riksrepresentativa stickprov av skolelever från nio årskullar, födda mellan 1948 och 1998. Det speciella med UGU är den longitudinella designen, dvs att samma individer följs från mellanstadiet och upp genom utbildningssystemet. Den longitudinella designen är särskilt användbar för den som undrar varför olika elever tar olika vägar genom utbildningssystemet eller om det spelar någon roll vilken väg man tar för hur det går senare i livet.

http://ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/ugu

Power-point presentation:

Allan Svensson

 

Onsdag 25 oktober kl 15.00 - 17.00, AK2 139

Professor Ulrika Wolff, IPS

Effekter av tidig fonologisk träning - en longitudinell studie från 4-10 år

En rad studier har visat att träning av fonologisk medvetenhet i förskoleklass har positiv effekt på den tidiga läsutvecklingen. Dock brukar några få barn inte göra några större framsteg. Vår hypotes är att de här barnen inte är redo att tillgodogöra sig den ganska avancerade träning av fonemisk medvetenhet som bjuds när barnen är sex år, utan behöver en mjukare väg in till fonologisk medvetenhet. Syftet i studien är att studera effekterna av fonologisk träning tre år före den formella läsinlärningen startar. Barn från 45 förskolor randomiserades i smågrupper in i en interventionsgrupp (n=138) eller en tränad kontrollgrupp (n=84); ytterligare en kontrollgrupp utan träning deltog (n=142). Träningen genomfördes under sex veckor när barnen var fyra och fem år gamla. Strukturen av olika aspekter på fonologisk medvetenhet kommer att presenteras, liksom effekter av den tidiga träningen för gruppen som helhet och för subgrupper av elever.

 

Måndag den 25 september kl 15.00 - 17.00, AK2137

Professor emeritus Jan-Eric Gustafsson, IPS

Professor emerita Berit Askling

Skolkommissionens överväganden och förslag - TEMA: Lärarutbildningen

Jan- Eric Gustafsson, ordförande för Skolkommissionen, presenterar slutbetänkandet: Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) med särskilt fokus på vad det innebär för Lärarutbildningen. Seminariet avslutas med ett samtal kring presentationen tillsammans med Berit Askling.

Powerpoint-presentation: Jan-Eric Gustafsson Berit Askling. 

VT 2017

Måndag den 20 mars kl 15.00 - kl 17.00, A1338

Presentationer:

(1) Vad undersöker PISA? (Monica Rosén)

(2) Introduktion av resultat från PISA 2015 (Alli Klapp).

Paneldiskussion: Vad kan PISA bidra med? - tankar inför PISA 2018

Medverkande: Monica Rosén (IPS, Alli Klapp (IPS), Gun-Britt Wärvik (IPS), Caroline Runesdotter (IPS), Frank Bach (IDPP).

 

Måndag den 24 april kl 15.00 - kl 17.00, A1311

Professor Joanna Giota, IPS

Undervisningspraktiker och prestationer i kommunala och fristående skolor under 30 år – reformer och samhällsförändringar

I en studie som bygger på elevers upplevelser av klassrumspraktiker i årskurs 6 och/eller årskurs 9 har förändringar i undervisningspraktiker före och efter 1990-talets utbildningsreformer kunnat studeras. Dessa förändringar gäller perioden 1980 till 2014. I en annan studie har elevers upplevelser av klassrumspraktiker relaterats till deras meritvärde i årskurs 9 och resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik. Skillnader i hur kommunala respektive fristående skolor har organiserat sin undervisning i årskurs 9 från 2008 till 2014 och hur dessa förhåller sig till elevernas skolprestationer har också identifierats. Studierna bygger på exakt samma frågor i enkäter till riksrepresentativa elevkohorter inom ramen för ett pågående forskningsprojekt (IMP) anslutet till det longitudinella UGU-projektet (Utvärdering Genom Uppföljning) vid Göteborgs universitet.

En förändring i undervisningspraktiker gäller ”självständigt arbete” som visar en markant ökning mellan 1995 och 2011 i årskurs 6 och 2003 till 2014 i årskurs 9. ”Katederundervisningen” var mindre förekommande jämfört med 1970-talet, men fortfarande den mest dominerande undervisningspraktiken även under 1980-talet med en ökning i årskurs 6 mellan 2005 och 2011. Ökningen gäller även användningen av test. Det motsatta mönstret gäller i årskurs 9. Resultaten visar att elever i både kommunala och frisrående skolor som upplever att de ofta får arbeta med projekt/större uppgifter, får vara med och planera undervisningen samt har test i skolan uppnår signifikant högre meritvärden i årskurs 9 än elever som anser att dessa undervisningspraktiker är mindre förekommer i deras klassrum. Elevaktiva undervisningsformer är med andra ord lika framgångsrika som mer konventionella test i skolan. Oberoende av undervisningspraktiker och nästan 20 års skolreformer så visar resultaten att familjebakgrunden spelar en lika viktig roll för elevers skolresultat som under tidigt 1990-tal. Presentationen bygger på en redovisning av dessa studier och en diskussion i relation till skolval och konkurrens samt betygsinflation.

 

Måndag den 22 maj kl 15.00 - kl 17.00, Kjell Härnqvist-salen

1) Skolkommissionens överväganden och förslag.

Jan- Eric Gustafsson, ordförande för Skolkommissionen, presenterar slutbetänkandet: Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35). Presentationen ger en bakgrund till tillsättandet av Skolkommissionen, en översikt över arbetet i kommissionen, och en sammanfattning av kommissionens överväganden och förslag. Avslutningsvis görs några reflektioner kring mottagandet av kommissionens slutbetänkande.

2) "Reflektioner kring slutbetänkandet".

Paneldiskussion.

Moderator: Monica Rosén (IPS).

Paneldeltagare: Jan-Eric Gustafsson (IPS), Maria Jarl (IPS), Ove Sernhede (IPKL), Girma Berhanu (IPS), Ulrika Wolff (IPS), Thomas Barow (IPS).

Ladda ner slutbetänkandet här!

 

Sidansvarig: Ulrica Lilja|Sidan uppdaterades: 2018-02-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?