Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Urvalsprinciper i UGU:s kohorter

UGU:s urval är riksrepresentativa och utgör cirka 10 procent av populationen i en födelsekohort. Den första kohorten utgörs av individer födda 1948. Fem år senare tillkom ytterligare en kohort med elever födda 1953. Nästa kohort kom av bl.a. resursmässiga orsaker att omfatta elever som i huvudsak är födda 1967. Alltsedan dess har nya kohorter tillkommit med fem/sex års intervaller.

UGU:s urval har dragits utifrån två olika principer. För de två första kohorterna baserades urvalet på födelsedag och för resterande kohorter på skolklass. Från och med insamlingen 1980, för elever som i huvudsak är födda 1967, gjordes stora förändringar av statistikhanteringen vid SCB och man införde begreppet panelundersökningar. Kohort 1967 benämndes Elevpanel 1, de därpå följande urvalen för Elevpanel 2 osv. I vissa sammanhang förekommer därför såväl beteckningen kohort som elevpanel.

Notera också att urvalen har dragits vid olika ålder i olika kohorter. De tre första kohorterna bildades när majoriteten av eleverna gick i årskurs 6. De efterföljande kohorterna drogs däremot när eleverna gick i årskurs 3. UGU:s longitudinella design medför att inga nya elever tillkommer efter att urvalet dragits. Det betyder bl a att elever som flyttat till Sverige efter att urvalet dragits inte blir representerade i UGU. 

Nedanför beskrivs urvalsprinciperna för varje kohort i korthet. En utförligare beskrivning av projektet finns att läsa i Utvärdering genom uppföljning, Förberedande planering för individualstatistikens fortsättning, Ett nytt individualstatistikprojekt och Longitudinell individforskning under ett halvsekel.

Kohort 1948 och 1953

För de två första kohorterna, med insamling åren 1961 och 1966, gjordes urvalet planenligt genom att alla elever födda 5, 15 eller 25 i varje månad år 1948 respektive 1953 skulle ingå i materialet. Eleverna befann sig normalt i årskurs 6 i folkskola eller enhetsskola

Kohort 1967

Den population som skulle undersökas utgjordes av samtliga elever i grundskolans årskurs 6 under läsåret 1979/1980. I syfte att erhålla underlag för stratifiering (gruppering) av kommunerna insamlades en mängd uppgifter om kommunerna, genom sambearbetning av register. Genom ett stratifierat urval utsågs 29 kommuner, varefter skolklasserna valdes med hjälp av klassregistren i de aktuella kommunerna. I de små kommunerna ingick alla klasser, medan ett slumpurval gjordes från de större. Det slutgiltiga stickprovet kom att bestå av cirka 10 000 elever fördelade på 437 klasser och huvudsakligen av individer födda 1967. I Statistiska meddelanden U73 SM 9601 ges en kortfattad beskrivning av urvalsförfarandet för kohorterna 1967 - 1982 (elevpanel 1 - 4).

Kohort 1972

Erfarenheten hade visat att det finns ett behov av information från de tidigare åldrarna i grundskolan. Därför gjordes den första insamlingen redan i årskurs 3 för kohort 1972. Populationen består av de elever som läsåret 1981/1982 gick i årskurs 3. Urvalet av eleverna till kohort 1972 skedde på samma sätt som för kohort 1967. Antalet valda klasser kom att bli högre (ca 550), eftersom klasserna och delvis även skolorna under de tidigaste skolåren tenderar att vara mindre. I allt väsentlig följdes dock samma rutiner i insamlingsarbetet som framgångsrikt hade använts vid urvalet gången innan.

Kohort 1977

Populationen i denna undersökning består av de elever som vårterminen 1987 befann sig i grundskolans årskurs 3. På grund av begränsade resurser minskades stickprovets storlek till hälften för denna kohort, dvs. ett femprocentigt urval. Sveriges kommuner indelades då i 13 strata. Från vart och ett av dessa valdes två kommuner. Härutöver medtogs de tre storstadskommunerna. Vidare gjordes en preliminär bestämning av hur många klasser som skulle delta i varje kommun. Samplingsarbetet genomfördes av SCB och en redovisning för detta arbete återfinns i Insamling av elevuppgifter i årskurs 3 våren 1987, bilaga XIV.

Kohort 1982

Till skillnad mot de tre tidigare flerstegsurvalen gjordes denna gång ett preliminärt urval baserat på de elever som gick i årskurs 2 läsåret 1990/1991. Kommunerna grupperades utifrån folkmängd i sex strata. Stratum ett består av de fem största kommunerna och från övriga fem strata lottades ett antal kommuner. Från varje kommun som ingår samplades sedan så många klasser att eleverna i urvalet motsvarade stratats andel i populationen. Totalt valdes 35 kommuner och 595 klasser. Det slutliga urvalet baserades sedan på de elever som återfanns i årskurs 3 i de valda klasserna.

Kohort 1987 och 1992

Urvalsdesignen för kohort 1987 utgjordes av ett stratifierat slumpmässigt tvåstegs klusterurval baserat på antal rektorsområden när eleverna gick i årskurs 2 läsåret 1995/1996. Kommunerna grupperades utifrån folkmängd i sex strata.  Stratum ett består av de fem största kommunerna och från övriga fem strata drogs sex kommuner ur varje. Sammanlagt valdes 35 kommuner där 708 rektorsområden ingick. I urvalet ingår 222 rektorsområden. Utvalda rektorsområden totalundersöktes sedan med avseende på eleverna i avsedd årskurs.
Elevpanel för longitudinella studier - Elevpanel 5 (kohort 1987).

På motsvarande sätt gjordes urvalet för kohort 1992 när eleverna läsåret 2001/2002 gick i årskurs 3. I urvalet ingår 35 kommuner med 869 rektorsområden. Inom de 227 utvalda rektorsområdena inhämtades skoadministrativ data för alla elever i årskurs 3.
Teknisk rapport 2005 - Elevpanel 6 (kohort 1992).

Kohort 1998

Urvalsdesignen för kohort 1998 utgjordes av ett stratifierat urval av skolor som hade elever i årskurs 3 med urvalssannolikhet proportionell mot redovisat antal elever enligt grundskolestatistiken för läsåret 2007/2008.
Teknisk rapport 2011 - Elevpanel 7 (kohort 1998).
 

Snabbval IPS

Kontakt

Michael Hansen
+46 (0)31 786 2165
Epost:

Kontaktinformation

Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Åsa Berndtsson & Bo Nielsen|Sidan uppdaterades: 2014-11-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?