Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

UGU - Utvärdering Genom Uppföljning

KOHORT 3 - ELEVER FÖDDA 1967 

Insamlingen i åk 6 1980

Insamlingen av gymnasieenkät 1984

Basuppgifter och Skoladministrativa data

Insamlingen i åk 6  1980

I samband med att SCB 1960 från skolöverstyrelsen övertog ansvaret för skolstatistiken beslöts att SCB som ett komplement till insamlingen av antalsuppgifter även skulle insamla uppgifter som belyste hur ett urval av elever gick genom skolväsendet. Denna statistik benämndes individualstatistiken. Uppgifter om skolgången för elever födda 5, 15 och 25 i varje månade 1948 insamlades av SCB under åren 1961-1969 och för elever födda 5, 15 och 25 i varje månad 1953 under åren 1966-1974. Uppgifterna har kompletterats med uppgifter insamlade av pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet och har legat till grund för ett stort antal rapporter utarbetade i första hand vid den nämnda institutionen.
Den ursprungliga tanken var, att projektet skulle fortsätta med nya årskullar av elever vart femte år. Av många skäl har detta inte blivit gjort, och det nu pågående arbetet kan sägas vara ett försök att bygga vidare på de ursprungliga planerna.

Den första insamlingen till detta projekt ägde rum vårterminen 1980. Urvalet av individer gjordes emellertid efter andra principer än de som tillämpats i Individualstatistiken. Populationen utgörs här ej av samtliga individer födda ett visst år utan av samtliga elever i en viss årskurs, närmare bestämt av samtliga elever i årskurs 6 vårterminen 1980. Vidare genomfördes urvalet i två steg. Först gjordes ett stratifierat urval av kommuner, varefter man samplade ett antal klasser från de utvalda kommunerna. I de utvalda klasserna fick sedan samtliga elever deltaga. Principerna garanterar att man får ett riksrepresentativt urval. Se vidare 1979:1.

Påpekas bör, att även om urvalsprinciperna skiljer sig åt finns det goda möjligheter till jämförelser mellan stickproven i de båda projekten, speciellt om man begränsar jämförelserna till de normalåriga eleverna, dvs de som vid tretton års ålder tillhörde årskurs 6 (se t ex 1992:2).

Det totala antalet elever i urvalet våren 1980 uppgick till 9 601. På grund av vägran att medverka minskades stickprovsstorleken med 487 individer eller med 5 procent. Det slutliga urvalet uppgår således till 9 114 elever.

Planering, genomförande och resultat från datainsamlingen finns att läsa i Utvärdering genom uppföljning av elever. Ett nytt individualstatistikprojekt och Utvärdering genom uppföljning av elever. De första datainsamlingarna.

Tre typer av uppgifter in hämtats vid insamlingen 1980  Kognitiva test

De Kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur. Dessa har givits vid varje insamling i årskurs 6 och började vid utvärderingen 1961. De tre deltesten och hur de arbetades fram finns beskrivna i Svensson, A. (1964).

  • Motsatser: Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ
  • Plåtvikning: Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat ”plåtstycke”
  • Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna, med ytterligare två tal


Mer om de kognitiva testen finns att läsa i:
Relative achievement : school performance in relation to intelligence, sex and home environment

Frågeformulär till eleverna

Formuläret till eleverna innehåller 48 frågor.

  • Elevernas självuppfattning i olika skolsituationer (frågorna 1-20)
  • Elevernas inställning till vissa aktiviteter i skolan (frågorna 21-36)
  • Elevernas studieval och yrkesplaner (frågorna 37-45)
  • Elevernas fritidssysselsättningar (frågorna 46-48 ).

Frågornas exakta formuleringar återfins i enkätformuläret till eleverna.

Frågeformulär till föräldrarna

Det formulär som tillställdes målsmännen innehåller 21 frågor fördelade på följande områden:

  • Barnets uppväxtförhållanden.
  • Ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning.
  • Föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation.
  • Synpunkter på skolans målsättningar.

Frågornas exakta formuleringar återfins i enkätformuläret till föräldrarna.

Insamlingen av gymnasieenkät 1984

Under våren 1984 genomfördes en uppföljningsstudie av projektets första årskull, som då avslutat sin grundskoleutbildning ett år tidigare. Uppföljningen gjordes med hjälp av enkätfrågor till dem som tillhörde urvalet (ca 9 000) i årskurs 6 våren 1980. Många av frågorna 1984 var liknande dem som gavs 1980. Dessutom tillkom frågor som bara var aktuella efter avslutad grundskola. Drygt 7 000 besvarade enkäten 1984. Nio procent av dessa hade aldrig gått i gymnasieskolan. I årskurs 6 svarade bortfallsgruppen i större utsträckning än övriga att de inte var bra på att räkna. Bortfallsgruppen valde i större utsträckning allmän kurs i matematik och hade i större utsträckning lägre betyg betyg än de som svarade på frågorna våren 1984. En konsekvens av bortfallet är sannolikt att andelen elever som upplevt sig ha haft problem på högstadiet är större än vad som framgår av denna arbetspromemoria.

Några resultat från undersökningen finns i Elevers syn på sin högstadietid och sin räkneförmåga ett år efter avslutad grundskola.

Frågeformulär till eleverna

Ungdomarnas sysselsättning septemb er 1983 - mars 1984
Synpunkter på och erfarenheter av högstadietiden
Framtidsplaner
Ungdomarnas uppfattning om sina kunskaper
Fritidssysselsättningar
Synpunkter på och erfarenheter av gymnasieskolan (endast ungdomar som gått i gymnasieskolan)
Frågornas exakta formuleringar återfins i enkätformuläret till elever i gymnasieskolan / ej i gymnasieskolan.

Undersökningen genomfördes från sista veckan i mars till och med mitten av juli 1984. Varje elev fick båda enkätformulären eftersom det inte fanns uppgift om vilka som antagits till gymnasiet. Tillsammans med enkätformulären fanns en information om projektet samt ett svarskuvert adresserat direkt till projektet. Enkätformulär och övrig information sändes direkt till ungdomarnas hemadress.

Undersökningens genomförande

Det har gått relativt lång tid sedan datainsamlingar för en motsvarande longitudinell studie genomfördes. Många villkor för sådana insamlingar har förändrats under tiden. Bland annat har nya lagar som reglerar medverkande personers rättigheter i samband med undersökningar som kräver upprättande av personregister i datalagens mening tillkommit. Under 1970-talet har också debatten om riskerna med datorers användning och önskemål om begränsning av personregisteruppläggningar varit intensiv och många gånger het. Det är rimligt att dessa ting tillsammans med enskilda människors behov av att ha sin personliga integritet tryggad påverkat benägenheten att medverka i undersökningar av det slag som är aktuella inom exempelvis UGU-projektet. Mot denna bakgrund har vi bedömt det vara värdefullt med en noggrann och relativt utförlig redogörelse över insamlingsarbetet.
Rapporten beskriver därför tämligen ingående de olika faserna, alltifrån den första informationen till berörda organ och personer till resultatet i form av förteckningar över tillgänglig
och bearbetningsbar information i projektets databas. Bortfall av individer och/eller information är ju alltid ett besvärligt problem i longitudinella studier. Ett särskilt avsnitt i rapporten ägnas därför utförliga redogörelser för orsaker till bortfall samt omfattningen av detsamma.

Uppgifter som hämtas in från och med åk 6 till åk 9 i grundskolan

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

  • födelseår
  • kön
  • migrationsbakgrund
  • utbildningsbakgrund
  • socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifter inhämtas från årskurs 6 och därefter under hela grundskoletiden. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 6 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

 

Snabbval IPS

Kontakt

Michael Hansen
+46 (0)31 786 2165
Epost:

Kontaktinformation

Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Åsa Berndtsson & Bo Nielsen|Sidan uppdaterades: 2017-01-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?