Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

UGU - Utvärdering Genom Uppföljning

KOHORT 8 - ELEVER FÖDDA 1992

Insamlingen i åk 6 2005

Insamlingen i åk 9 2008  

Insamlingen av gymnasieenkät 2012

Basuppgifter och Skoladministrativa data.

Insamlingen i åk 6  2005 

Syftet med de omfatande dataundersökningarna är att möjliggöra såväl längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och representativa elevurval. Uppföljningsundersökningen av det här aktuella stickprovet påbörjades våren 2003 när eleverna befann sig i grundskolans årskurs 3. Fram t.o.m. årskurs 5 insamlades genom SCB:s försorg enbart skoladministrativa uppgifter. Våren 2008 när huvudparten av eleverna gick i årskurs 6 kompletterades de skoladministrativa uppgifterna med uppgifter som inhämtades direkt från elever, målsmän samt berörda lärare.

Undersökningspopulationen består av de elever, som vårterminen 2003 tillhörde grundskolans åk 3. Av definitionen följer att populationen avgränsas med hänsyn till årskurstillhörighet, vilket betyder att den innefattar elever med olika födelseår. Huvudparten eller drygt 95 procent är dock födda 1992. I urvalet ingår 10153 elever varav 9992 ingår i denna undersökning. Antalet elever som besvarat hela eller delar av enkätformuläret är 8232, föräldrarenkäten 7672 och lärarenkäten 860. Andelen som besvarat elevenkäten är 82 procent, föräldrarenkäten 77 procent och lärarenkäten 59 procent.

I rapporterna redovisas resultaten från de olika enkäterna genom beskrivande tabeller och diagram. Flera av frågorna innehåller delfrågor som får stå som indikatorer för mer svårfångade fenomen. Dessa poängsatta delfrågor får bilda underlag för skalor, vilka ger ett säkrare mått på att mäta ett fenomen än vad enskilda frågor kan göra. Skalornas reliabilitet har uppskattats med hjälp av Cronbach's alpha och överlag uppvisar alla skalor en godtagbar reliabilitet.

Resultatet från datainsamlingen beskrivs i tre rapporter, en för respektive enkätformulär

Insamling av enkätuppgifter i grundskolans åk 6 våren 2005 för UGU-projektets åttonde kohort
Insamling av enkätuppgifter från föräldrar till elever i grundskolans åk 6 våren 2005 för UGU-projektets åttonde kohort
Insamling av enkätuppgifter från lärare till elever i grundskolans åk 6 våren 2005 för UGU-projektets åttonde kohort

Uppgifter som hämtats in vid insamlingen 2005

Kognitiva test

De Kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur. Dessa har givits vid varje insamling i årskurs 6 och började vid utvärderingen 1961. De tre deltesten och hur de arbetades fram finns beskrivna i Svensson, A. (1964).
Från och med utvärderingen 2005 finns ytterligare ett nykonstruerat verbalt test.

  • Motsatser: Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ
  • Plåtvikning: Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat ”plåtstycke”
  • Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna, med ytterligare två tal
  • Likheter: Att ange synonymen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ

Mer om de kognitiva testen finns att läsa i:

Relative achievement : school performance in relation to intelligence, sex and home environment

Frågeformulär till eleverna

Frågeformuläret omfattar 20 frågor förutom de kognitiva testen. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor med fyra eller fem svarsalternativ. Genom att konstruera skalor och använda delfrågorna som indikatorer kan man komma åt fenomen som är svåra att mäta. Frågorna rör nedanstående områden.

  • Sex frågor (1, 2, 3, 4, 5, 6) rör elevernas generella uppfattning om sin förmåga att tillägna sig kunskaper och färdigheter inom nio olika kun¬skaps¬områden samt deras generella intresse för och hur viktigt det är för dem att lära inom dessa områden. Frågorna rör vidare elevernas uppfattning om sin förmåga att klara av vissa specifika uppgifter i svenska, engelska och matematik.
  • Fyra frågor (7, 8, 9 och 15) rör känsla av sammanhang eller hur eleverna känner sig i olika lärande och sociala sammanhang i skolan samt deras allmänna skoltrivsel.
  • En fråga (10) rör elevernas motivation att lära i skolan eller hur ofta de försöker uppnå ett antal specifika mål med sitt lärande.
  • En fråga (11) rör hur ofta vissa arbetsformer förekommer i klassrummet.
  • Tre frågor (12, 13 och 14) rör förekomst av och använd tid för hem¬uppgifter eller läxläsning samt hjälp med hemarbetet i hemmet.
  • Två frågor (16 och 17) rör föräldrarnas engagemang i barnets skolsituation och framtida utbildningsplaner.
  • Tre frågor (18, 19 och 20) handlar om elevernas fritidsintressen.
     

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna.

Frågeformulär till målsmännen

I det formulär som bjöds 2011 ingick 15 frågor.De sju första frågorna rör vissa faktiska förhållanden bl.a. uppväxtförhållanden samt i vilken utsträckning som eleven har deltagit i förskoleverksamhet. Flertalet av de övriga frågorna syftar till att ge en bild av kontakten mellan barn och föräldrar samt hur föräldrarna ser på skolans verksamhet. De flesta frågorna gavs i identisk eller nästan identisk form till de föräldrar som deltog i undersökningen 2005. Var och en av frågorna består av ett antal delfrågor som bl.a. rör inställningen till:

  • utvecklingssamtal och föräldramöten
  • kraven skolan ställer
  • barnets skolsituation
  • hur viktiga olika skolämnen bedöms
  • kommunikationen mellan barn och föräldrar
  • informationen från skolan
  • skolans resurser
  • skolans kunskapsförmedling
     

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till föräldrarna.

Frågeformulär till lärarna

Vid två tidigare insamlingar har också lärarna fått ett frågeformulär för att få en så fullständig bild som möjligt av elevens skolsituation. Lärarenkäten består av 22 frågor. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor. Frågorna rör följande:

fakta om läraren
uppgifter om klassens storlek och sammansättning
lärarens bedömningar om klassens kunskapsnivå
upplevelse av skola och arbetetsinnehåll
arbetssätt och arbetsförhållanden
föräldramedverkan
förekomsten av utvärderingar

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till lärarna.

Undersökningens genomförande 

Den slutliga versionen av elevenkäten och de olika följebreven skickades av projektets personal till SCB i mitten av januari 2005 som tryckte och distribuerade undersökningen. Informationsbrevet till rektorn och de berörda lärarna skickades i vecka 4. Ett brev, skrivet av Skolverket till rektorn, om undersökning¬ens nationella betydelse, ingick också i informationsmaterialet. Elevenkäten skickades sedan till rektor under vecka 10. I försändelsen fanns ytterligare information om undersökningen och instruktioner, såväl till rektor som till lärare. En påminnelse med en ny enkät skickades till rektor vecka 17. Därefter följde två telefonpåminnelser till rektor, vecka 19 och vecka 22. Insamlingen avslutades i juni 2005, varefter de bundna enkätsvaren inlästes av SCB och skickades till Göteborgs universitet i oidentifierbart skick.

Mer om genomförandet kan läsas i den Tekniska rapport SCB sammanställt i samband med överlämnande av data.

Elever
Föräldrar
Lärare

Insamlingen i åk 9 2008

Huvudsyftet med uppföljningen har varit att redogöra för urval,
genomförande och instrumentegenskaper för UGU-projektets insamling av enkätuppgifter bland elever i den åttonde kohorten (födda 1992), vilka våren 2008, då insamlingen ägde rum, gick i grundskolans åk 9.

Det ursprungliga antalet elever i stickprovet var 10 153 och antalet elever som deltog i datainsamlingen i åk 9 uppgår till 9 890. Den främsta orsaken till dessa bortfall är att de aktuella eleverna har flyttat från Sverige. Svarsfrekvensen var 59 procent och det interna bortfallet var överlag lågt. Skevheter i data orsakade av urvalsdesignen och bortfall hanteras genom användning av viktningsvariabler.

De skalkonstruktioner som avser självskattningar av generella och specifika skolprestationer samt allmänt intresse för att lära sig mer i skolan motsvarar i stort de skalor som redovisades i de tidigare undersökningarna som gjordes i åk 6 för kohort 1982 och den föregående insamlingen för åk 9 våren 2003. I några skalor har antalet delfrågor utökats. Jämförbarheten har dock behållits i flera av de centrala frågorna om intresse och självskattning.

De skalor som tillkommer för denna datainsamling i åk 9 är två frågor som avser att mäta motivation för lärandet som erbjöds denna kohort i åk 6. och elevernas uppfattning om den kognitiva förmågans och ansträngningens betydelse för prestationer som är helt nykonstruerad för denna insamling. Frågorna om elevernas motivation för lärandet fungerade bra och de fyra dimensioner som teoretiskt antogs skulle finnas i frågorna föll väl ut. Frågan om elevernas uppfattning om den kognitiva förmågans och ansträngningens betydelse fungerade däremot inte och denna fråga behöver ses över inför nästa datainsamling om den skall behållas i frågebatteriet.

De skalor som avser att mäta föräldrarnas engagemang i skolsituationen, elevernas trivsel i skolan samt deras upplevelse av skolsituationen har modifierats något i denna enkät. I huvudsak har förändringarna följt den linje som förordades i rapporten kring den föregående enkäten (Giota & Cliffordson, 2004).

Ansatsen med bildandet av skalor innebär att vi får mått på olika fenomen som både är tillförlitligare och har högre validitet än vad som är möjligt med frågemodeller som vanligen byggde på enstaka frågor med enbart två eller tre svarsalternativ.

Att konstruera skalor genom att summera delfrågornas poäng och att använda sig av viktade data är två metoder/tekniker, bland andra, som kan användas för att öka resultatens reliabilitet och validitet.

Resultatet från datainsamlingen beskrivs i rapporten för enkätformuläret

Insamling av enkätuppgifter i grundskolans åk 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort

Uppgifter som hämtats in vid insamlingen 2008
Frågeformulär till eleverna

Den slutliga enkäten kom att omfatta 25 frågor av vilka 17 frågor rör grundskolan, 5 frågor handlar om elevens fortsatta skolgång efter grundskolan, 2 frågor rör elevens motivation för lärandet samt uppfattning om den kognitiva förmågan och 1 fråga berör elevens fritidsysselsättning.Flera frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor följda av fyra eller fem svarsalternativ. För att möjliggöra jämförelse inom samma kohort är några av frågorna samma som i enkäten som genomfördes av denna kohort år 2005 i åk 6. Frågorna rör nedanstående områden.

  • Fem frågor (1, 2, 20, 21 och 22) avser val av grund- respektive gymnasieskola, d.v.s. aktivt val av kommunal eller fristående skola och de huvudsakliga grunderna för dessa val.
  • Sex frågor (3, 4, 5, 6, 7, 8) handlar om elevernas generella uppfattning om sin förmåga eller kompetens att tillägna sig det lärostoff som skolan lär ut inom nio olika kunskapsområden, intresse att tillägna sig lärostoffet inom dessa områden, självupplevd svårighetsgrad i att studera under de tre senaste skolåren i grundskolan, och uppfattning om sin förmåga eller kompetens att klara av vissa specifika uppgifter i svenska, engelska och matematik.
  • Två frågor (16 och 17) berör elevernas upplevelser i vissa specifika skolsituationer och allmänna skoltrivsel.
  • Fem frågor (9, 12, 13, 14 och 15) handlar om arbetsformer i klassrummet och elevers inställning till betyg.
  • En fråga (11) rör använd tid för hemuppgifter eller läxläsning.
  • En fråga (10) rör föräldrarnas engagemang i elevernas skolarbete och en fråga (25) handlar om elevernas fritidsintressen.
  • Två frågor (18 och 19) rör elevernas motivation för lärandet och uppfattning om den kognitiva förmågan.

Två frågor (23 och 24) rör elevernas planer att studera utomlands under gymnasietiden och fortsätta studera på högskola eller universitet efter avslutad gymnasieutbildning Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna.

Insamlingen av gymnasieenkät 2012

Insamlingen ombesörjdes av Statistiska Centralbyrån i Örebro och utformades som en webbenkät. Inloggningsuppgifter tillsammans med ett följebrev skickades till dem som fanns kvar i undersökningen vid detta tillfälle. Sammanlagt fick 9945 personer erbjudande att besvara enkäten. Påminnelsebrev skickades till dem som ännu ej besvarat enkäten efter ett par veckor och ytterligare två påminnelsebrev gick ut.

Uppgifter som hämtats in vid insamlingen 2012
Frågeformulär till eleverna

Den slutliga enkäten kom att omfatta 51 frågor och syftade till att ge information om:

  • hur man efter ett par år ser på de utbildning som erhållits i grundskolan
  • vilken gymnasieutbildning man valt och vilka faktorer som styrt detta val
  • eventuella studieavbrott och orsakerna till dessa
  • trivseln i gymnasieskolan
  • synpunkter på gymnasieundervisningen
  • uppfattningar om den egna förmågan i olika ämnen
  • omfattning av förvärvsarbete vid sidan av studierna
  • hur mycket tid man ägnade åt olika fritidsintressen
  • planer för kommande utbildning och yrke

Frågornas exakta formuleringar återfins i enkätformuläret till eleverna

Uppgifter som hämtas in från och med åk 3 till åk 9 i grundskolan

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

  • födelseår    
  • kön
  • migrationsbakgrund
  • utbildningsbakgrund
  • socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifter inhämtas från årskurs 3 och därefter under hela grundskoletiden. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 3 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

  • kommun
  • skola
  • årskurs
  • klassform
  • modersmål
  • svenska för invandrare
  • datum vid flytt till annan skola
  • ny kommun
  • ny skola
  • betyg från den åk detta har givits
  • nationella prov i svenska, engelska och matematik från åk 9

 

Snabbval IPS

Kontakt

Michael Hansen
+46 (0)31 786 2165
Epost:

Kontaktinformation

Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Åsa Berndtsson & Bo Nielsen|Sidan uppdaterades: 2019-11-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?