Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

UGU - Utvärdering Genom Uppföljning

KOHORT 7 - ELEVER FÖDDA 1987

Insamlingen i åk 9 2003 

Insamlingen av gymnasieenkät 2006

Basuppgifter och Skoladministrativa data

Insamlingen i åk 9  2003

Huvudsyftet med uppföljningen har varit att redogöra för urval,
genomförande och instrumentegenskaper för UGU-projektets insamling av enkätuppgifter bland elever i den åttonde kohorten (födda 1992), vilka våren 2008, då insamlingen ägde rum, gick i grundskolans åk 9.

Det ursprungliga antalet elever i stickprovet var 10 153 och antalet elever som deltog i datainsamlingen i åk 9 uppgår till 9 890. Den främsta orsaken till dessa bortfall är att de aktuella eleverna har flyttat från Sverige. Svarsfrekvensen var 59 procent och det interna bortfallet var överlag lågt. Skevheter i data orsakade av urvalsdesignen och bortfall hanteras genom användning av viktningsvariabler.

De skalkonstruktioner som avser självskattningar av generella och specifika skolprestationer samt allmänt intresse för att lära sig mer i skolan motsvarar i stort de skalor som redovisades i de tidigare undersökningarna som gjordes i åk 6 för kohort 1982 och den föregående insamlingen för åk 9 våren 2003. I några skalor har antalet delfrågor utökats. Jämförbarheten har dock behållits i flera av de centrala frågorna om intresse och självskattning.

De skalor som tillkommer för denna datainsamling i åk 9 är två frågor som avser att mäta motivation för lärandet som erbjöds denna kohort i åk 6. och elevernas uppfattning om den kognitiva förmågans och ansträngningens betydelse för prestationer som är helt nykonstruerad för denna insamling. Frågorna om elevernas motivation för lärandet fungerade bra och de fyra dimensioner som teoretiskt antogs skulle finnas i frågorna föll väl ut. Frågan om elevernas uppfattning om den kognitiva förmågans och ansträngningens betydelse fungerade däremot inte och denna fråga behöver ses över inför nästa datainsamling om den skall behållas i frågebatteriet.

De skalor som avser att mäta föräldrarnas engagemang i skolsituationen, elevernas trivsel i skolan samt deras upplevelse av skolsituationen har modifierats något i denna enkät. I huvudsak har förändringarna följt den linje som förordades i rapporten kring den föregående enkäten (Giota & Cliffordson, 2004).

Ansatsen med bildandet av skalor innebär att vi får mått på olika fenomen som både är tillförlitligare och har högre validitet än vad som är möjligt med frågemodeller som vanligen byggde på enstaka frågor med enbart två eller tre svarsalternativ.

Att konstruera skalor genom att summera delfrågornas poäng och att använda sig av viktade data är två metoder/tekniker, bland andra, som kan användas för att öka resultatens reliabilitet och validitet.

Resultatet från datainsamlingen beskrivs i rapporten för enkätformuläret

Insamling av enkätuppgifter i grundskolans åk 9 våren 2003 för UGU-projektets sjunde kohort

Uppgifter som hämtats in vid insamlingen 2003

Frågeformulär till eleverna

Den slutliga enkäten kom att omfatta 25 frågor av vilka 17 frågor rör grundskolan, 5 frågor handlar om elevens fortsatta skolgång efter grundskolan, 2 frågor rör elevens motivation för lärandet samt uppfattning om den kognitiva förmågan och 1 fråga berör elevens fritidsysselsättning.Flera frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor följda av fyra eller fem svarsalternativ. För att möjliggöra jämförelse inom samma kohort är några av frågorna samma som i enkäten som genomfördes av denna kohort år 2005 i åk 6. Frågorna rör nedanstående områden.

  • Fem frågor (1, 2, 20, 21 och 22) avser val av grund- respektive gymnasieskola, d.v.s. aktivt val av kommunal eller fristående skola och de huvudsakliga grunderna för dessa val.
  • Sex frågor (3, 4, 5, 6, 7, 8) handlar om elevernas generella uppfattning om sin förmåga eller kompetens att tillägna sig det lärostoff som skolan lär ut inom nio olika kunskapsområden, intresse att tillägna sig lärostoffet inom dessa områden, självupplevd svårighetsgrad i att studera under de tre senaste skolåren i grundskolan, och uppfattning om sin förmåga eller kompetens att klara av vissa specifika uppgifter i svenska, engelska och matematik.
  • Två frågor (16 och 17) berör elevernas upplevelser i vissa specifika skolsituationer och allmänna skoltrivsel.
  • Fem frågor (9, 12, 13, 14 och 15) handlar om arbetsformer i klassrummet och elevers inställning till betyg.
  • En fråga (11) rör använd tid för hemuppgifter eller läxläsning.
  • En fråga (10) rör föräldrarnas engagemang i elevernas skolarbete och en fråga (25) handlar om elevernas fritidsintressen.
  • Två frågor (18 och 19) rör elevernas motivation för lärandet och uppfattning om den kognitiva förmågan.
  • Två frågor (23 och 24) rör elevernas planer att studera utomlands under gymnasietiden och fortsätta studera på högskola eller universitet efter avslutad gymnasieutbildning.

Frågornas exakta formuleringar återfins i enkätformuläret till eleverna.

Undersökningens genomförande

Urvalet baseras på hela rektorsområden i grundskolans år 3. På grund av att klasser delats och att elever bytt klass sedan urvalet genomfördes var eleverna så spridda att det enda rimliga sättet att distribuera enkäten var att skicka den till respektive elevs hemadress. Detta innebar att frågan väcktes huruvida enkäten skulle adresseras direkt till eleven eller till elevens målsman. Efter att frågan diskuterats med jurister på SCB stod det klart att det var i enlighet med gällande regler att enkäten adresseras direkt till eleven.
Detta innebar vissa svårigheter då det förmodades att inte samtliga eller ens majoriteten av eleverna var medvetna om att de ingår i undersökningen och att tillstånd till elevens medverkan inhämtats från föräldrarna då stickprovet drogs när eleven gick i årskurs 3. Av det skälet blev formuleringen av den inledande texten som informerar om undersökningen extra viktig (se enkätens första sida, bilaga).

Den slutliga versionen av elevenkäten och följebrev skickades till SCB (i mitten av januari) som tryckte och distribuerade undersökningen som en postenkät. Elevenkäten skickades ut i vecka 7 år 2003. Ett tack- och påminnelsekort skickades i vecka 9. En påminnelse med en ny enkät skickades dels i vecka 10, dels i vecka 12. Insamlingen avslutades i vecka 18 år 2003, varefter de bundna enkätsvaren inlästes av SCB och skickades till Göteborgs universitet i oidentifierbart skick.

Mer om genomförandet kan läsas i den Tekniska rapport SCB sammanställt i samband med överlämnande av data.  Elever

Insamlingen av gymnasieenkät 2006

Insamlingen ombesörjdes av Statistiska Centralbyrån i Örebro och utformades som en pappersenkät. Enkäten tillsammans med ett följebrev skickades till dem som fanns kvar i undersökningen vid detta tillfälle. Sammanlagt fick 9493 personer erbjudande att besvara enkäten. Tack- och påminnelsebrev skickades till alla efter någon vecka och ytterligare två påminnelsebrev gick ut till de som ej besvarat enkäten vid detta tillfälle. Totalt besvarades enkäten av 5361 personer (56,5 %) och trots att svarfrekvensen är ganska låg finns det goda möjligheter att kartlägga bortfallet på grund av att vi har tillgång till uppgifter från tidigare enkätinsamlingar även från dem som inte svarat på undersökningen 2006.

Resultatet från datainsamlingen beskrivs i rapporten

Genomströmningen i gymnasieskolan. En studie av elever som antogs till gymnasieskolan hösten 2003 

Uppgifter som hämtats in vid insamlingen

Frågeformulär till elernave

Den slutliga enkäten kom att omfatta 51 frågor och syftade till att ge information om:

  • hur man efter ett par år ser på de utbildning som erhållits i grundskolan
  • vilken gymnasieutbildning man valt och vilka faktorer som styrt detta val
  • eventuella studieavbrott och orsakerna till dessa
  • tviseln i gymnasieskolan
  • synpunkter på gymnasieundervisningen
  • uppfattningar om den egna förmågan i olika ämnen
  • omfattning av förvärvsarbete vid sidan av studierna
  • hur mycket tid man ägnade åt olika fritidsintressen
  • planer för kommande utbildning och yrke

Frågornas exakta formuleringar återfins i enkätformuläret till eleverna.

Undersökningens genomförande

Undersökningen genomfördes som en postenkät med tre påminnelser. Urvalet utgjordes av 9 464 individer. Totalt inkom 5 361 enkäter, vilket var 57 procent av urvalet. Frågeblanketterna registrerades via skanning. Från det skannade materialet framställdes en datafil.

Mer om genomförandet kan läsas i den Tekniska rapport SCB sammanställt i samband med överlämnande av data. Elever

Uppgifter som hämtas in från åk 3 till och med åk 9 i grundskolan

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

  • födelseår
  • kön
  • migrationsbakgrund
  • socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifter inhämtas från årskurs 3 och därefter under hela grundskoletiden. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 3 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

  • kommun
  • skola
  • årskurs
  • klassform
  • modersmål
  • svenska för invandrare
  • datum vid flytt till annan skola
  • ny kommun
  • ny skola
  • betyg från den åk detta har givits
  • nationella prov i svenska, engelska och matematik från åk 9

 

 

 

 

Snabbval IPS

Kontakt

Michael Hansen
+46 (0)31 786 2165
Epost:

Kontaktinformation

Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Åsa Berndtsson & Bo Nielsen|Sidan uppdaterades: 2017-01-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?