Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

UGU:s datainsamlingar

UGU har idag tio urval av elever som följts genom skolan. Urvalen är riksrepresentativa och utgör cirka 10 procent av populationen i en födelsekohort. Med UGU:s insamlingar kan man följa en årskull genom utbildningssystemet och de kallas därför kohorter. Men också jämföra ett urval som växt upp och utbildat sig under tidsperiod med andra urval som växt upp tidigare eller senare.

Den första kohorten utgörs av individer födda 1948. Fem år senare tillkom ytterligare en kohort med elever födda 1953. Nästa kohort omfattar elever som i huvudsak är födda 1967. Alltsedan dess har nya kohorter tillkommit med fem-sex års intervall. Den yngsta kohorten består av elever som gick i åk 3 2014. Här är majoriteten födda 2004. Detaljer om urvalsprinciper och insamlad information nås via rubrikerna till vänster.

De uppgifter som insamlas är huvudsakligen av två slag

  1. Skoladministrativa data, vilka insamlas årligen av SCB under den tid som eleverna befinner sig inom det allmänna skolsystemet (grund- och gymnasieskolan). Dessa uppgifter lämnas av skolexpeditionerna och finns tillgängliga i olika förteckningar, bl.a. skola, klass, särskilt stöd, studieval och betyg.
     
  2. Enkätuppgifter från eleverna insamlas, för de flesta kohorter, första gången i grundskolans åk 6. Insamlingen i åk 6 rör bl.a. frågor om självuppfattning och intresse att lära, skolinställning, fritidsintressen, skolmotivation och framtidsplaner. Vidare ingår resultat från olika begåvningstest och kunskaps¬prov. För flera av stickproven har också enkätuppgifter insamlats från elevernas föräldrar och lärare.
     

De elever som ingår i 1967 och 1972 års kohorter erhöll också en enkät ett år efter grundskolans slut när flertalet befann sig i gymnasieskolans åk 1. Frågorna rörde bl.a. synpunkter på och erfarenheter från grundskolans högstadium, uppfattningar om den egna förmågan, sysselsättning under fritiden samt studie- och yrkesplaner. För dem som ingår kohorterna 1977 och senare har motsvarande datainsamling istället gjorts då merparten av ungdomarna befann sig i gymnasieskolans åk 3.

Insamlade uppgifter

För att insamlade data skall bli av så stort värde som möjligt, är det önskvärt att de kan ligga till grund inte enbart för längdsnitts- utan även för tvärsnittsundersökningar. Man skall med andra ord kunna studera utvecklingen bland elever inom samma årskull, men även kunna göra jämförelser mellan olika årskullar. 

För att helt uppfylla det sistnämnda villkoret bör uppgifterna införskaffas vid samma ålder och vara identiska, eller så lika som möjligt, så att de möjliggör meningsfulla jämförelser mellan årskullarna. Av olika skäl är detta inte möjligt. Skolans organisationsformer, undervisningsämnen, läroplaner, betygssystem m.m. ändras med vissa intervall. Likaså sker stora förändringar även utanför skolan, t.ex. i de aktiviteter som ungdomar ägnar sig åt på fritiden. Härtill kommer att vissa av de använda instrumenten kan behöva revideras och kompletteras.

Uppgifter insamlade i grundskolans åk 6

Skoladministrativa data insamlas årligen av SCB med start i grundskolans åk 3 för samtliga kohorter (fr.o.m. stickprov 4, dvs. elever födda 1972). För de två första av dessa kohorter (1972 och 1977) gjordes även en enkätundersökning redan detta år. De uppgifter som insamlats för de sju årskullar (1948, 1953, 1967, 1972, 1977, 1982 och 1992) när dessa befann sig i grundskolans åk 6 är följande:

  1. Skoladministrativa data insamlade av SCB. Denna typ av data har insamlats fr.o.m. den fjärde årskullen men de uppgifter som införskaffats har varierat något bl.a. på grund av förändringar i läroplaner. En närmare beskrivning av denna datainsamling finns i rapporter utgivna av SCB. För de två äldsta årskullarna gäller rapporten SCB 1976 och för de fyra senare årskullarna gäller respektive rapport, SCB 1983, 1986, 1991 och 1996.
     
  2. Resultat på tre begåvningstest. De begåvningstest som använts har varit identiska vid samtliga sju tillfällen. Då begåvningstesten endast bjuds i åk 6 finns denna typ av uppgifter inte för den sjunde årskullen, från vilken enkätuppgifter insamlades först i åk 9. Begåvningstesten består av ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt test, vardera innehållande 40 uppgifter och speciellt konstruerade för UGU-projektet. Det verbala testet är ett ordförrådstest av motsatstyp. Det spatiala testet är ett s.k. plåtvikningstest och det induktiva testet är uppbyggt av talserier. Testens reliabilitet, interkorrelationer samt samband med skolbetyg redovisas av Svensson (1971). Däremot finns av sekretesskäl ingen redovisning av de testuppgifter som ingår.
     
  3. Resultat på kunskapsprov. För de tre första årskullarna (1948, 1953 och 1967) utgörs kunskapsproven av de standardprov i svenska, matematik och engelska som fram till och med början av 80-talet bjöds till samtliga elever i grundskolans åk 6. För den fjärde årskullen (1972) användes särskilt utarbetade prov i läsning och matematik. Provet i läsning består av 27 uppgifter och hade som syfte att identifiera elever med lässvårigheter. Matematikprovet, som också bjöds till den femte årskullen, (1977) innehåller 19 uppgifter. Detta har efter en tämligen omfattande omarbetning, orsakad av att det tidigare använda provet bedömdes vara något för enkelt, även erbjudits till den sjätte årskullen (1982). För ytterligare information se Ek och Pettersson (1985) respektive Reuterberg m.fl. (1996). Resultat på matematikprovet finns inte för 1987 års kohort. Matematikprovet bjöds inte heller till eleverna i den åttonde årskullen då provet inte tycktes överensstämma till fullo med gällande läroplansintentioner i matematik.
     
  4. Enkätuppgifter. Dessa behandlar elevernas självskattning och attityder till skola och utbildning, intresseinriktning samt studie- och yrkesplaner. De har dock haft skiftande utformning vid de sju insamlingar som gjorts. Utförliga redogörelser för de enkäter som använts vid de olika tillfällena finns i Svensson (1964), Rovio-Johansson (1972), Emanuelsson (1981), Ek och Pettersson (1985), Reuterberg m.fl. (1991), Reuterberg m.fl. (1996) samt Giota (2008).
     
  5. Enkätuppgifter från målsmännen. Sådana uppgifter finns endast för de fem senare årskullar (1967, 1972, 1977, 1982 och 1992). Enkäterna innehåller frågor om bl.a. barnets uppväxtförhållanden, ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning, synpunkter på skolans målsättningar samt föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation. De enkäter som användes för de två första årskullarna beskrivs av Emanuelsson (1981) och de enkäter som användes för de två senare (ej 1992) kohorterna beskrivs av Reuterberg m.fl. (1991, 1996).
     
  6. Enkätuppgifter från lärare. För att få en så fullständig bild som möjligt av elevernas skolsituation, bjöds även en enkät till lärarna för 1982 och 1992 års kohort. Lärarenkäten består av frågor, vilka rör vissa fakta om läraren, klassens storlek och sammansättning, lärarens bedömningar av klassens kunskapsnivå m.m., skolans resurser, arbetssätt och föräldramedverkan samt frågor om förekomsten av utvärderingar (Reuterberg m.fl., 1996).

Uppgifter insamlade efter avslutad grundskoleutbildning

Eleverna följs upp även efter det att de lämnat grundskolan. Bl.a. görs datainsamling under den tid de befinner sig i gymnasieskolan. Då införskaffas skoladministrativa data som t.ex. val av gymnasielinje/program och betyg efter avslutade studier. För fyra av kohorterna har förutom skoladministrativa data även insamlats enkätuppgifter från eleverna.

De som ingår i kohorterna 3 och 4 (1967 och 1972 års kohorter) erhöll en enkät ett år efter grundskolans slut när flertalet befann sig i gymnasieskolans åk 1 (vårtermin 1984 och 1989). Frågorna rörde bl.a. synpunkter på och erfarenheter från grundskolans högstadium, uppfattningar om den egna förmågan, sysselsättning under fritiden, samt studie- och yrkesplaner.

Någon enkät, ett år efter avslutad grundskola, sändes inte till de individer som ingår i kohorterna 5, 6 och 7 (1977, 1982 och 1987 års kohorter). I stället gjordes detta tre år efter grund¬skolan slut, våren 1996 respektive 2001 och 2006, då merparten befann sig i åk 3 i gymnasieskolan. Det huvudsakliga skälet till senareläggningen var att erhålla fylligare information om elevernas erfarenheter av studierna i gymnasiet. Utöver de frågor som användes för kohorterna 3 och 4, ett år efter avslutad grundskola, innehåller denna enkät också motsvarande frågor om hela tiden i gymnasieskolan (Svensson, 2001). 

 Tillbaks
 

 

Snabbval IPS

Kontakt

Michael Hansen
+46 (0)31 786 2165
Epost:

Kontaktinformation

Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Åsa Berndtsson & Bo Nielsen|Sidan uppdaterades: 2019-01-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?