Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

2: Effekter av undervisningskvalitet på utbildningsresultat

Ansvarig person

Kajsa Yang Hansen

Detta delprojekt fokuserar på faktorer inom utbildningssystemet, med särskild tonvikt på undervisningens kvalitet. Seidel och Shavelson (2007) observerade i en meta-analys av forskning kring effekter av undervisning att kategorisering av undervisningsvariabler skiljer sig avsevärt mellan studier, vilket gör det svårt att integrera forskningsresultaten. Ändå visar denna och andra artiklar (t.ex., Hattie, 2009; Walshaw & Anthony, 2008) att det är viktigt att undervisningen är kognitivt utmanande och att den tillhandahåller välstrukturerade inlärningsmöjligheter. Resultaten pekar också på vikten av lärarstöd genom övervakning av inlärningsprocessen, individuell återkoppling och individuellt anpassat stöd för lärande, samt att klassrums- och tidshanteringen är effektiv (jfr. Baumert et al, 2010).

Medan PISA-data erbjuder begränsad information om undervisning ger elev- och lärarformulären som administreras i IEA-studierna egenrapporterad information från lärare och elever om hur undervisningen organiseras och genomförs i klassrummen. I skolledarens enkät efterfrågas också information om olika aspekter av skolan, t.ex. skolklimat. Vår egen tidigare forskning visar att det är möjligt att identifiera en mängd olika klassrums- och skolfaktorer som påverkar utbildningsresultaten, genom att använda strukturell ekvationsmodellering (SEM). SEM gör det möjligt att både hålla isär elev-, klass- och skolnivåinformation och att undersöka sambanden med felfria latenta variabler och kommer därför att bli ett viktigt metodiskt angreppssätt i projektet. Det största hotet mot korrektheten i slutsatser om orsakssamband med detta tillvägagångssätt är att kontrollera effekterna av nivåer av tidigare kunskaper, med tanke på de internationella studiernas tvärsnittsdesign. De relativt kraftfulla kontrollmöjligheterna inom SEM-strategin på två nivåer möjliggör emellertid systematiska analyser av ojämn fördelning av undervisningskvalitet mellan sociala grupper. Analys av fixa eleveffekter över olika ämnesområden (t ex språk kontra naturvetenskap) är ett annat kraftfullt sätt att införa sådan kontroll.

En av anledningarna till att forskningen om lärarens egenskaper har mött svårigheter att uppnå konsistenta och tolkningsbara resultat, är att man vanligtvis inte har undersökt sättet att undervisa som en medierande länk mellan läraregenskaper och elevresultat. Baumert et al. (2010) visade på kraften i ett sådant tillvägagångssätt, och samma teknik kommer att användas i detta delprojekt. Det är också av stor vikt att ta hänsyn till elevgruppens sammansättning och de olika mekanismer som påverkar studiemiljön och lärar-elevinteraktionen, eller som Rutter och Maughan uttrycker det; "the key question is how these effects are mediated, and in particular whether contextual influences operate primarily through peer processes, or also impact on school functioning " (Rutter & Maughan, 2002, s. 464).

Ytterligare en viktig aspekt att ta hänsyn till är rättviseaspekten av OTL. Den inkluderar fördelning av resurser till skolor, användning av nivågruppering och kamratinflytande, eftersom dessa parametrar också påverkar resultaten (Yang Hansen, Rosén & Gustafsson, 2014). Analyser av rättviseaspekten kommer således att vara en viktig del av detta delprojekt.
 

 

 

Snabbval IPS

Kontakt

Kajsa Yang Hansen
031-786 2397
Epost

Kontaktinformation

Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Bo Nielsen|Sidan uppdaterades: 2018-03-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/choice/2-effekter-av-undervisningskvalitet-pa-utbildningsresultat/
Utskriftsdatum: 2020-03-31