Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Förändrade möjligheter att lära: Svenska elevers resultat i storskaliga internationella studier över tid

I detta projekt undersöks förändringar i svenska elevers resultat i internationella kunskapsundersökningar från 1990-talet och framåt. På internationell nivå kan man se en stor variation i elevprestationer i olika ämnen och att svenska resultat som tidigare legat bland de högsta i världen stegvis har sjunkit sedan 90-talets mitt. Det gäller både bland 9-10-åringar och bland 14-15-åringar, och i såväl läsning som matematik och naturvetenskap. I detta projekt undersöks faktorer som kan ha orsakat dessa förändringar.

Som utgångspunkt för analysarbetet används i detta projekt begreppet Opportunity to Learn (OTL) eller ”möjlighet att lära” vilket är ett perspektiv och ett teoretisk ramverk som utvecklats alltsedan de första internationella kunskapsundersökningar på 60-talet i syfte att förstå och beskriva skillnader i utbildningsresultat. Med OTL beaktas inflytanden utifrån en läroplansmodell som har flera nivåer och där förklaringsfaktorer står att finna i organisation av utbildningssystem, i kvalitet på undervisning, i kontextuella faktorer, och i hemförhållanden.

Att fastställa orsakssamband mellan elevresultat å ena sidan och olika utbildnings- och samhällsfaktorer å den andra sidan ställer särskilda krav på såväl data som analystekniker. Projektet kommer för sina analyser att utnyttja de databaser som byggts upp av IEA och OECD i samband med deras regelbundet återkommande internationella kunskapsundersökningarna i matematik, naturvetenskap och läsförståelse (TIMSS, PIRLS och PISA). I dessa databaser finns utöver testresultat rikliga mängder med enkätinformation från lärare, skolledare, föräldrar och elever från 1990-talet och framåt. Genom internationellt jämförande studier får man en lins genom vilken Sveriges utbildningspraktiker och utbildningspolitik bättre kan undersökas och förstås.

Dataanalyserna kommer att baseras på avancerade statistiska modeller som under senare år utvecklats för att fastställa orsakssamband. Analyser som förmår urskilja faktorer som verkar på individnivå från faktorer som verkar på klassrums-, skol- och landsnivå är nödvändiga för att identifiera möjliga förklaringsfaktorer. Genom att därtill studera förändringar över tid i både kunskapsutveckling och påverkansfaktorer och sambanden däremellan kan hypoteser om orsakssamband prövas. Möjligheterna att fastställa effekter av olika förklaringsvariabler förstärks ytterligare genom att analyserna också förmår förädla informationen från enkätfrågor så att inflytandet av olika slags felkällor reduceras.

Projektets resultat kommer att ge betydande bidrag till kunskap och förståelse om hur faktorer på olika nivåer bidragit till den negativa svenska kunskapstrenden. Projektet kommer också att bidra till metodutveckling inom det pedagogiska forskningsfältet, i synnerhet när det gäller att göra kausala slutledningar.

Projektet är organiserat i tre delprojekt som alla undersöker orsakssamband mellan olika slags utbildningsfaktorer och olika slags utbildningsresultat.

Delprojekter

1. Läroplaners inverkan och relation till resultat i internationella kunskapsundersökningar;
2. Effekter av undervisningskvalitet på utbildningsresultat; och
3. Effekter av hem bakgrund, läxor och aktiviteter utanför skolan.

 

Snabbval IPS

Kontakt

Kajsa Yang Hansen
+46 (0) 31 786 2397
Epost

Kontaktinformation

Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Bo Nielsen|Sidan uppdaterades: 2018-03-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?