Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Givande forskningsvistelse vid Harvard University

Nyhet: 2018-08-20

Fem frågor till Joanna Giota, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som under ett par perioder sedan 2017 genomfört forskning vid Harvard University i Massachusetts, USA, med medel från Utbildningsvetenskapliga fakultetens internationaliseringsprogram, medel som nu åter finns sökbara.

Vilken nytta ser du med en forskningsvistelse utomlands?
– Största nyttan är att knyta kontakter och inleda samarbeten av olika slag med andra forskare inom ens egen disciplin och andra discipliner. Att få insikt om hur andra lärosäten tänker kring och hanterar undervisning, forskning och doktorandernas situation är också mycket nyttigt. Alla möten med andra människors uppfattningar och perspektiv utmanar en som forskare och människa och man växer.

Du valde att förlägga din forskningsvistelse till Harvard University. Varför just dit?
– Första gången jag besökte Harvard Graduate School of Education var hösten 2016 på inbjudan av prof. Catherine E. Snow. Det var inom ramen för mitt forskningsprojekt IMP. Det ledde till att jag sökte medel från fakultetens internationaliseringsprogram och kunde åka tillbaka våren 2017 för en tremånaders period och nu under hösten 2018 för ytterligare två månader. Harvard är ett välrenommerat universitet, men jag sökte mig dit för att jag är intresserad och vill fördjupa mig i den forskning som bedrivs där. Det är forskning som spänner över många olika områden och som sammanfaller med min egen, men också med den forskning som vår forskningsmiljö FUR bedriver. Det utförs exempelvis storskaliga skoleffektivitetsstudier med jämförelser över delstater, studier inom det specialpedagogiska området, kognitions- och stressforskning, policystudier och mycket utvecklingsarbete ute på förskolor och skolor.

Du är sedan ett par år projektledare för forskningsprojektet IMP som med stöd från Vetenskapsrådet tittar på skolans allt mer minskade förmåga att individanpassa undervisningen och vilka konsekvenser detta har haft för olika elevgruppers motivation att lära och prestera i skolan. Finns bra ingångar till liknande forskning vid Harvard?
– Ja, jag träffade många forskare som studerar olika elevgruppers motivation och lärande i relation till prestation och hälsa. Massachusetts som delstat har sedan början av 1990-talet satsat på individanpassad undervisning och mer progressiva undervisningspraktiker. Om man tänker PISA-resultat ligger Massachusetts på samma höga prestationsnivå som Kanada. Efter mina besök i både kommunala och privata förskolor och grundskolor kan jag säga att Massachusetts har kommit långt i sin skolutveckling, som oftast sker i samarbete med forskare från Harvard och andra universitet. Man experimenterar och använder sig av många olika innovativa pedagogiska och tekniska lösningar i undervisningen. Det görs stora satsningar på att förbereda unga människor inför en framtid som kommer att kräva många olika färdigheter och kompetenser. Att lära alla att lära, främja initiativförmågan, emotionell och social kompetens samt kulturell medvetenhet är dock stora utmaningar som även andra utbildningssystem brottas med. Av stort intresse för mig var också att studera hur Massachusetts har lyckats integrera alla barn och elever i den vanliga verksamheten, då särskilda institutioner/särskolan har tagits bort och total inkludering genom hela utbildningssystemet införts. Massachusetts har även röstat nej till etableringen av fler privata/fristående skolor, som jag också bedriver forskning om inom mitt forskningsprojekt IMP.

Vilken nytta tycker du att du har haft av perioderna vid Harvard? Och blir det en fortsättning på kontakterna med forskarna där?
– För en lyckad vistelse vid ett utländskt universitet krävs att du har en bra kontakt och någon som tar hand om dig och introducerar dig för andra forskare. Jag hade turen att ha Catherine E. Snow. Jag har gått på många olika öppna seminarier, men också läst kurser och deltagit i olika konferenser och sammanhang, som annars inte hade varit öppna för mig. Det är dessa kontakter som jag nu ska bygga vidare på. Det finns mycket att fördjupa sig i.

Hur kan du beskriva dina månader på plats?
– Mina månader på plats var mycket intensiva, men jag har överlag enbart positiva erfarenheter. Forskarna vid Harvard University är mycket upptagna, men alltid vänliga och hjälpsamma. Kompetensen är på mycket hög nivå. Jag hann inte känna mig ensam, eller längta hem, för jag var med om så mycket nytt. Trots de många långa arbetspassen och inga kafferaster, ser jag fram emot att återigen vistas i denna mycket kreativa miljö. Den är berikande och av stor nytta för både mig som enskild forskare och för vår fakultet.

Läs mer om utlysningen av bidrag för forskningsvistelse vid utländskt lärosäte (sista dag för ansökan 9 okt)

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Snabbval IPS

Kontaktinformation

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 00 00 (vxl)

Fax:
031-786 2070

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2018-05-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?