Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Bristande återkoppling för gymnasister på yrkesprogram

Nyhet: 2018-10-18

Var tredje ungdom i åldern 16−20 år studerar på något av de tolv nationella yrkesprogram inom gymnasieskolan som leder till en yrkesexamen. I formandet av yrkesidentiteten är återkopplingen både från lärare och från personer de möter under den arbetsplatsförlagda utbildningen mycket viktig. Men där brister det, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

I sin avhandling har Martina Wyszynska Johansson undersökt hur eleverna försöker utveckla sin yrkesidentitet under sina tre gymnasieår. Till grund för undersökningen ligger bland annat 18 intervjuer med fokusgrupper och 90 timmars klassrumsobservationer på två skolor.
Sammanlagt deltog 102 elever i studien. De studerar alla på barn- och fritidsprogrammet som vänder sig till elever som är intresserade av serviceyrken som till exempel barnskötare, gyminstruktör och väktare.

Formas till yrkesperson

Fokus för avhandlingen ligger på hur elevernas yrkeskunnande konkret bedöms under utbildningens gång.
– Jag undersöker elevers perspektiv på och erfarenhet av att formas till yrkesperson i skarven mellan arbetsplats och skola. Gymnasiala yrkesutbildningar, som är huvudsakligen skolbaserade, erbjuder elever begränsad men viktig kontakt med lärande på arbetsplatser. För att bli en yrkesperson måste elever tolka de olika krav de möter både i skolan och ute på arbetsplatsen, säger Martina Wyszynska Johansson.
Eleverna i studien är kritiska till den standardiserade återkoppling som kunskapskraven medför för deras framtid som yrkespersoner inom serviceyrken.

Reduceras till mekanisk teknik

Kritiken handlar om hur den önskade kontinuerliga bedömningsprocessen – där läraren genom sin bedömning anpassar undervisningen så att den bättre möter elevernas omedelbara inlärningsbehov – reduceras till mekanisk teknik. Eleverna vittnar sålunda om vag läraråterkoppling och om en resultatinriktad bedömning.
– Den löpande återkopplingen skulle i högre grad kunna handla om hur eleverna gör sig redo för att utveckla ett begreppsmässigt yrkeskunnande, säger Martina Wyszynska Johansson.
Avhandlingen visar även hur beroende eleverna är av lärares hjälp för att utveckla förmågan att läsa av människors behov, vilket är en central förmåga i de yrken som väntar dem.
– Detsamma gäller för att praktisera de elevledda bedömningsformerna på utbildningen, som självbedömning och kamratbedömning. För att utveckla ett begreppsmässigt specialiserat yrkeskunnande krävs yrkeslärarens hjälp och återkoppling. Kamraterna i skolan kan inte alltid utmana varandra tillräckligt, säger Martina Wyszynska Johansson.

För mer information:
Martina Wyszynska Johansson, telefon: 0736-550400, e-post: martina.wyszynska.johansson@gu.se
Martina Wyszynska Johansson lägger fram sin avhandling Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen den 19 oktober kl 10.00
Plats: Sal AK2 136, Pedagogen hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg

Avhandlingen finns digitalt publicerad på http://hdl.handle.net/2077/56755

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Snabbval IPS

Kontaktinformation

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 00 00 (vxl)

Fax:
031-786 2070

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2018-05-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?