Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år - utbildningsreformer och samhällsförändringar (IMP)

Skolans förmåga att individanpassa undervisningen har minskat över tid och i synnerhet från 1990-talet och framåt. Vilka konsekvenser har detta haft för olika elevgruppers motivation att lära och prestera i skolan och i synnerhet för de elever som traditionellt beskrivs som ”svaga” eller i behov av specialpedagogiskt stöd?  

Nivågruppering och segregerande specialpedagogiska stödåtgärder inom grundskolan togs bort som organisatorisk princip vid införandet av den nya läroplanen Lpo 94. Trots det har indelningen och särbehandlingen av elever i olika grupper inte bara fortsatt i många kommuner utan också blivit allt vanligare sedan 1990-talets början (Skolverket, 2009; Giota & Emanuelsson, 2011; se STOFF-projektet). Såväl nationella som internationella studier visar att den oftast individbundna och diagnosbaserade kategorisering som stödåtgärder utanför den ordinarie klassens/gruppens arbete bygger på har konsekvenser för de ”speciella” eleverna; oftast negativa (Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001).

En kunskapsöversikt av Skolverket (2009) pekar ut den ökande användningen av nivå-grupperingar och segregerande stödåtgärder som en huvudorsak till de sjunkande elevresultaten och ökande resultatskillnaderna mellan vissa elevgrupper i Sverige, som har kunnat konstateras från början av 1990-talet och framåt.

En annan huvudorsak som pekas ut är den ökande individualiseringen i betydelsen eget arbete och förändringar i undervisningens utformning såsom mindre lärarledd undervisning och grupparbete. Elever med svårigheter eller i behov av särskilt stöd sägs ha svårt att klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete utgör och tappar sin motivation att lära. Konsekvensen av förändringar i undervisningens utformning är att stödet hemifrån – och därmed föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital – har fått en ökad betydelse för den enskilde elevens prestationer i skolan där de resurssvaga elevernas utsatthet accentueras.

I en forskningsöversikt skriven på uppdrag av Vetenskapsrådet i samarbete med Skolverket konstaterar Giota (2013) att ledstjärnan i lärares individualiseringsarbete i betydelsen individanpassning är att skapa utrymme för elevernas behov och nyfikenhet, enligt styrdokumentens intentioner. Trots det lyckas skolan varken stödja de svagaste elevernas ansträngningar i lärandet eller utmana de starkaste elevernas nyfikenhet. Skolans undervisning tycks anpassas efter de medelpresterande elevernas engagemang i skolarbetet.

Detta stämmer dåligt överens med hela individualiseringstanken, så som den kommer till uttryck i de olika läroplanerna och tillhörande utredningar, sedan enhetsskolans införande – en skola för alla - på 1960-talet.

De planerade studierna kommer att bygga på uppgifter insamlade inom ”The Gothenburg Educational Database” (GOLD) under vars beteckning data från Individualstatistiken och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning) förts samman (Svensson, red, 2012). IS/UGU är ett longitudinellt projekt som sedan början av 1960-talet i samverkan med SCB har genomfört nio uppföljningsundersökningar inom skolväsendet med start i grundskolans åk 3. Insamlade uppgifter finns från elever födda 1948, 1953, 1967 samt därefter från var femte
kohort t.o.m. 1998 (ca tio tusen elever i varje). För de sex senaste kohorterna finns även registerdata, som också kommer att användas.

De specifika syftena med projektet är att:
1. Studera förändringar i undervisningsmönster och vilka konsekvenser dessa har för olika elevgruppers motivation i lärandet och prestationer över tid.
2. Studera förändringar i omfattningen och former av specialpedagogiskt stöd samt deras konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd och särskilt för ”svagbegåvade elever i vanlig klass”.
3. Undersöka individualiseringens och differentieringens konsekvenser för olika elev-grupper under 50 år i relation till utbildningsreformer och samhälleliga/marknads-mässiga förändringar.

Forskningsmiljö

Förutsättningar, Utbildning och Resultat - FUR

Medlemmar

Joanna Giota, professor i pedagogik, projektledare
Ingemar Emanuelsson, professor emeritus i specialpedagogik
Post doc

Finansiär

Vetenskapsrådet VR

Projektperiod och totalbelopp

2015-2018. Totalt 6.5 miljoner SEK.

Kontaktperson

Joanna Giota, E-post: joanna.giota@ped.gu.se  

Länk till Förutsättningar, utbildning och resultat

Snabbval IPS

Kontakt

Professor Joanna Giota
+46 (0) 31 786 2124
Epost

Kontaktinformation

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Fax:
031-786 2070

Sidansvarig: Ulrica Lilja|Sidan uppdaterades: 2015-10-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?