Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Betydelsen av lärarkompetens för elevers skolprestationer: Effektiv och rättvis undervisning i svenska och matematik (EFFEQ)

Det är en allmänt utbredd uppfattning bland verksamma i skolan att resurser har betydelse för uppnådda resultat. En lärare med relevant utbildning i förhållande till sin befattning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande än en lärare utan sådan utbildning. För elever med svårigheter i sin kunskapsutveckling kan lärarens formella kompetens antas vara av särskilt stor betydelse. Dessa antaganden till trots har det visats att formell lärarkompetens inte är likvärdigt allokerad till skolor utifrån elevers förväntade behov. Under de senaste tjugo åren har det skett en generell minskning av den formella lärarkompetensen i den svenska grundskolan, och på skolor med hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning är den samlade lärarkompetensen lägre än på andra skolor.

Lärarkompetens framstår i både internationell och svensk forskning som den enskilt mest betydelsefulla faktorn för elevers skolresultat, men resultatbilden är på många punkter fortfarande oklar. Detta kan ha sin grund i oklarheter i bestämningen av innebörden av lärarkompetens: lärarstudenters förkunskaper kan ha förändrats parallellt med lärarutbildningarnas minskade attraktionskraft, verksamma lärare inom ett fält kan ha olika kunskaper till följd av att lärarutbildningsreformer under perioder mer beaktat generella lärarkompetenser än specialiserade, och slutligen kan det ökande antalet obehöriga lärare i grundskolan ha givit upphov till en stor variation i lärares kompetenser.

Projektets syfte är att undersöka relationer mellan en mer utvecklad bestämning av lärarkompetens och skolprestationer. Ur ett likvärdighetsperspektiv ska vi både belysa fördelning av lärare mellan olika skolor och effekter av lärarkompetens. Vi ska undersöka i vilken utsträckning skolor i grundskolans tidiga år (åk 1 - 6), kategoriserade utifrån elevers migrations- och socioekonomiska bakgrund, har tillgång på kompetenta lärare i läsning och matematik. Vi kommer också att undersöka hur dessa lärares olika kompetenser påverkar elevernas kunskapsutveckling i läsning och matematik. Undersökningarna kommer att visa utvecklingen över de senaste två årtiondena, samt hur effekterna skiljer mellan olika skolor.

Inom projektet utnyttjas omfattande longitudinella registermaterial för att analysera relationer mellan lärarkompetens och resultat i läsning och matematik. Lärar- och Elevregistren innehåller årligen insamlade uppgifter om landets lärare och elever, ett annat är registret över nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 samt betyg i årskurs 6 och 9. Lärarregistrets uppgifter kommer att användas för att skapa differentierade beskrivningar av lärarkompetens i svenska och matematik, framförallt genom att skilja mellan ämnesmässig och pedagogisk utbildning, men också genom att skilja mellan olika lärarutbildningar. Med hjälp av dessa mer noga indelade kategorier kommer vi att studera skillnader i tillgång till lärare med olika kompetenser. Vi kommer också studera hur utvecklingen sett ut under de senaste årtiondena och relatera tillgången till variationen i antalet elever över tid.

Sedan mitten av 1990-talet har skolsegregationen med avseende på såväl prestationer som familjers socioekonomiska nivå och migrationsbakgrund ökat i Sverige. Det finns också tecken på att undervisningens kvalitet skiljer sig mellan olika kategorier av skolor, och att lärarkompetens generellt inte är likvärdigt fördelad. Därför ska vi i denna studie specifikt undersöka hur lärarkompetens i läsning och matematik är fördelad mellan skolor, och likaså hur matchning kommer till uttryck.

En huvuduppgift för projektet är slutligen att undersöka effekter av lärarkompetens i läsning och matematik på elevernas skolprestationer i dessa båda ämnen, då både elevers ålder och skolors elevsammansättning ska beaktas. Detta kommer huvudsakligen att göras med nationella provdata från åk 3 och 6 i analyser där vi undersöker förändringar på skolnivå över tid.

De sammantagna resultaten kan förväntas få betydelse bland annat för förståelsen av förutsättningar för effektiv och likvärdig undervisning i läsning och matematik i grundskolans tidiga år. Resultaten förväntas också bidra till ökad förståelse för de inbördes sambanden mellan lärarkompetens i läs- och matematikutveckling och elevers skolprestationer i respektive ämne.

Forskningsmiljö

Förutsättningar, Utbildning och Resultat - FUR

Medlemmar

Åse Hansson, universitetslektor, projektledare
Tarja Alatalo, docent
Stefan Johansson, universitetslektor
Jan-Eric, Gustafsson, professor emeritus
Bo Nielsen, databasansvarig

Finansiär

Vetenskapsrådet VR

Projektperiod och totalbelopp

2017-2020. Totalt 4,7 miljoner SEK.

Kontaktperson

Åse Hansson, E-post: ase.hansson@ped.gu.se

Snabbval IPS

Kontakt

Åse Hansson
+46 (0) 31 786 2213
Epost

Kontaktinformation

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 00 00 (vxl)

Fax:
031-786 2070

Sidansvarig: Ulrica Lilja|Sidan uppdaterades: 2017-01-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?