Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

CHOICE - Förändrade möjligheter att lära: Svenska elevers resultat i storskaliga internationella studier över tid

I detta projekt undersöks förändringar i svenska elevers resultat i internationella kunskapsundersökningar från 1990-talet och framåt. På internationell nivå kan man se en stor variation i elevprestationer i olika ämnen och att svenska resultat som tidigare legat bland de högsta i världen stegvis har sjunkit sedan 90-talets mitt. Det gäller både bland 9-10-åringar och bland 14-15-åringar, och i såväl läsning som matematik och naturvetenskap. I detta projekt undersöks faktorer som kan ha orsakat dessa förändringar.
Som utgångspunkt för analysarbetet används i detta projekt Opportunity to Learn (OTL) eller ”möjlighet att lära” vilket är ett perspektiv och ett teoretisk ramverk som utvecklats alltsedan de första internationella kunskapsundersökningar på 60-talet i syfte att förstå och beskriva skillnader i utbildningsresultat. Med OTL beaktas inflytanden utifrån en läroplansmodell som har flera nivåer och där förklaringsfaktorer står att finna i organisation av utbildningssystem, i kvalitet på undervisning, i kontextuella faktorer, och i hemförhållanden.
Att fastställa orsakssamband mellan elevresultat å ena sidan med olika utbildnings- och samhällsfaktorer å den andra sidan ställer särskilda krav på såväl data som analystekniker. Projektet kommer för sina analyser att utnyttja de databaser som byggts upp av IEA och OECD i samband med deras regelbundet återkommande internationella kunskapsundersökningarna i matematik och naturvetenskap och läsförståelse (TIMSS, PIRLS och PISA). I dessa databaser finns utöver testresultat rikliga mängder med enkätinformation från lärare, skolledare, föräldrar och elever från 1990-talet och framåt. Genom internationellt jämförande studier får man en lins genom vilken Sveriges utbildningspraktiker och utbildningspolitik bättre kan undersökas och förstås. Dataanalyserna kommer att baseras på avancerade statistiska modeller som under senare år utvecklats för att fastställa orsakssamband. Analyser som förmår urskilja faktorer som verkar på individnivå från faktorer som verkar på klassrums-, skol- och landsnivå är nödvändiga för att identifiera möjliga förklaringsfaktorer. Genom att därtill studera förändringar över tid i både kunskapsutveckling och påverkansfaktorer och sambanden däremellan kan hypoteser om orsakssamband formuleras. Möjligheterna att fastställa effekter av olika förklaringsvariabler förstärks ytterligare genom att analyser också förmår förädla informationen från enkätfrågor så att inflytandet av olika slags felkällor reduceras.
Projektet är organiserat i tre delprojekt som alla undersöker orsakssamband mellan olika slags utbildningsfaktorer och olika slags utbildningsresultat. I delprojekt 1 behandlas frågor som rör läroplansinflytanden; i vilken uträckning de test och mått på undervisningens innehåll som ingår i de internationella studierna ligger i linje de svenska läroplanerna, och i vilken mån läroplansfaktorer som t.ex. tid påverkar elevresultaten. I delprojekt 2 undersöks frågor om relationen mellan undervisningens kvalitét och elevresultat. Det handlar om hur undervisningen är organiserad och genomförd i klassrummen och om klassrums- och skolklimat. Det handlar också om via vilka skilda undervisningspraktiker som olika lärare förmår påverka elevers resultat. I det tredje delprojektet undersöks effekter av faktorer utanför skolan såsom hembakgrund, läxor, dator/it-vanor och andra aktiviteter som är av betydelse för resultaten i skolan. Även om tidigare studier har visat att den ökade immigrationen endast har en liten effekt på elevresultaten, återstår frågor om vilka faktorer som ligger bakom dessa
skillnader. Här undersöks den relativa betydelsen av språk respektive socioekonomisk status, och i vilken utsträckning skillnaden prestationsnivåer beror på lägre undervisningskvalitet till följd av en ökande skolsegregation.
Projektets resultat kommer att ge betydande bidrag till kunskap och förståelse om hur faktorer på olika nivåer bidragit till den negativa svenska kunskapstrenden. Projektet kommer också att bidra till metodutveckling inom det pedagogiska forskningsfältet, i synnerhet när det gäller att göra kausala slutledningar.

Snabbval IPS

Kontakt

Kajsa Yang Hansen
+46 (0) 31 786 2397
Epost

Kontaktinformation

Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Sidansvarig: Bo Nielsen|Sidan uppdaterades: 2015-12-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?