Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsprojekt

 

Avslutade projekt

Pågående projekt

Delaktighet för alla? (PAL)

Det övergripande syftet med projektet ”Delaktighet för alla? Utbildningsvägar för unga med funktionsnedsättningar” är att generera kunskap som kan bidra till förbättra de livsmöjligheter, särskilt ökad delaktighet, i samhället för personer med olika funktionsnedsättningar. Mer specifikt syftar projektet, för det första, till att identifiera vilka faktorer som är avgörande för en framgångsrik övergång till ett vuxenliv för ungdomar med funktionsnedsättning. För det andra syftar det till att beskriva vad internationell och svensk forskning hittills kommit fram till när det gäller övergången för denna grupp. Vi har valt att avgränsa oss till att studera två grupper av ungdomar i åldern 18-24 år med funktionsnedsättningarna ADHD och döva. Projektet finansieras för 2016–2020 från Vetenskapsrådet.
Läs mer om projektet på engelska »

Betydelsen av lärarkompetens för elevers skolprestationer: Effektiv och rättvis undervisning i svenska och matematik (EFFEQ)

Sedan mitten av 90-talet har skolsegregationen ökat i Sverige, både avseende prestationer och vad gäller familjers socioekonomi och migrationsbakgrund. Projektet undersöker hur den formella lärarkompetensen i läsning och matematik är fördelad mellan skolor, och i relation till elevernas förväntade behov. Vidare undersöks effekterna av lärarkompetens i läsning och matematik på elevernas skolprestationer.

Läs mer om projektet

Att mäta för att jämföra. Rektors pedagogiska ledarskap möter New Public Management.

Neoliberalism och New Public Management speglar en tidsanda i vilken rektors pedagogiska ledarskap utövas. Detta ledarskap prövas särskilt när resultatet av två stora kunskapsmätningar, dels nationella prov och dels PISA, presenteras i grundskolan. Vilka ledarskapsaktiviteter vidtar rektor på sin skola som svar på undersökningsresultaten?

Läs mer om projektet »

Effekter av lärarkompetens i Sverige - utveckling över tid, mellan ämnen och mellan olika elevgrupper - ELK

De specifika syftena med projektet är att 1) undersöka effekter av lärare från olika lärarutbildningar på elevers läsresultat, 2) studera effekten av relevant lärarutbildning för elevresultat i olika ämnen och för elever med olika social bakgrund, 3) undersöka den relativa och sammanlagda effekten av olika centrala aspekter av lärarkompetens på elevresultat.

Läs mer om projektet »

Elevhälsoarbete i praktiken - att förebygga problem och skapa förutsättningar för god omsorg och rätt stöd

Skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att skapa kunskap om och stötta barn i utsatta situationer genom sin uppgift att arbeta förebyggande för en god hälsa på lika villkor för alla barn och unga. Trots det vet vi mycket lite om hur elevhälsans arbete organiseras i praktiken. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av kunskap om hur skolan kan uppnå en likvärdig elevhälsa för alla barn och unga oavsett funktionsnedsättning, social och etnisk bakgrund.

Läs mer om projektet
 

En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper

Projektet är tänkt att vara ett bidrag till att öka förståelsen för varför skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd, trots motsatt ambition, oftast har negativa effekter för den enskilda eleven och dess möjligheter till skolframgång. Vi riktar därför särskilt fokus i denna studie mot hur undervisningen i särskild undervisningsgrupp gestaltar sig för barn i behov av särskilt stöd, särskilt med diagnoser som t.ex ADHD. Projektet tar sin utgångspunkt i att det finns ett behov av ökad kunskap om vad som sker i klassrummet och hur undervisningen praktiskt går till inom ramen för dessa grupperingar.
Läs mer om projektet »

Forskningscirkel för förskollärare

Under 2012 deltog tio förskollärare från tre olika kommuner i en forskningscirkel. Samtliga förskollärare har uppdrag som handledare av kvalitetsarbete i den egna kommunen. Handledningen i kommunen bygger på aktionsforskning.

Läs mer om projektet »

Framgångsrika lärmiljöer som handlingsnät

Läs mer om projektet »

Förändrade möjligheter att lära: Svenska elevers resultat i storskaliga internationella studier över tid - CHOICE

Projektet studerar förändringar i svenska elevers resultat i de internationella kunskapsundersökningarna på 1990-talet och framåt. Man kan se en stor variation i elevprestationer i olika ämnen och att de svenska resultaten sjunkit. I projektet undersöks orsakerna till detta.

Läs mer om projektet »

Genererat ledarskap

Som en sidoeffekt av en kurs i aktionsforskning började förskollärare handleda kvalitetsarbetet i den egna kommunen. I en intervjustudie med förskollärare i Sverige och lärare i Australien visade det sig finnas liknande bakomliggande faktorer. Bland det viktigaste var stöd efter studier i den egna verksamheten.

Läs mer om projektet »

Högskoleutbildades mobilitet: köns- och klassperspektiv på val av högskola och val av etableringsort efter studier

Högskolorna i de mindre tätbefolkade regionerna förväntas attrahera studerande utan akademisk tradition och därmed bidra till ökad utbildningsnivå och jämlikhet. Det förväntas också att de utbildade skall stanna kvar i regionen och bidra till en vitalisering. Projektet avser att undersöka i vilken mån högskolestuderandes geografiska förflyttning underlättar återskapande av befintliga köns- och klasstrukturer eller bidrar till förändring av desamma.
Läs mer om projektet »

Kohortsekventiella longitudinella databaser. Utvärdering genom uppföljning - UGU

Sedan början av 1960-talet har Statistiska centralbyrån i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har skett inom ramen för IS-projektet (Individualstatistikprojektet) vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vilka sedan 1990 är sammanslagna till ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet benämnt ”Utvärdering Genom Uppföljning” (UGU).
Läs mer om projektet »

Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år - utbildningsreformer och samhällsförändringar (IMP)

Läs mer om projektet »

Landsbygdens unga. Utbildning, plats och delaktighet

Med det här projektet vill vi särskilt studera landsbygdens skolor. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om ungdomars villkor, delaktighet och inflytande i olika kontext, men eftersom det finns avsevärt mindre forskning om landsbygdens skolor är de i fokus. Vad skiljer och förenar ungdomars delaktighet i landsbygdens och storstadens skolor? Hur adresserar skolan ungdomars möjligheter till arbete och social delaktighet nu och i framtiden och hur ser de själva på detta? Vad framstår som likartade (marginaliserings-, segregations- och delaktighets-) problematiker i land och stad och vad är speciellt i landsbygdens skolor och deras omgivningar?
Läs mer om projektet »

Likvärdighet och inkludering i skola och utbildning

Läs mer om projektet »

 

Läsinlärning: Individuella skillnader, utveckling och förbättring – RIDDLE

Syftet med projektet är att pröva ut metoder för att underlätta för alla barn att lära sig att läsa. Grundtanken är att barn som tidigt får stöd att utveckla sin språkliga och fonologiska medvetenhet får ett bättre utgångsläge inför mötet med skriftspråket.
Läs mer om projektet »

Nationella prov i främmande språk – NAFS

Inom projektet NAFS - Nationella prov i främmande språk - utvecklas på uppdrag av Skolverket de nationella prov och övriga bedömningsstödjande material i engelska, franska, spanska och tyska som används i den svenska skolan. Materialen tas fram i nära samarbete med stora grupper av lärare, elever och forskare och bygger på ett antal grundläggande, forskningsbaserade principer.
Läs mer om projektet »

Nationella proven i samhällskunskap

Vid Göteborgs universitet har Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten ansvaret för utarbetande av provet i samhällskunskap. På den här webbplatsen kommer information om det nationella ämnesprovet i samhällskunskap för årskurs 6 och 9 att publiceras fortlöpande.
Läs mer om projektet »

Omvärdera konflikter: En undersökning av lärarens syn på konflikter som är i ett inledande stadium och hur de kan användas för att stärka lärandet.

Lärare kan inte undgå att förhålla sig till konflikter. I en skola där en stor mängd människor dagligen möts inträffar mängder av konflikter. Dessa kan bli konstruktiva och leda till utveckling och lärande, eller destruktiva och leda till kriser och våld. Partnerskap – gör det någon skillnad?
Läs mer om projektet » 

En participatorisk studie med lärarhandledare om deras roll i en kommuns lokala skolutvecklingsarbete

Projektet är del av ett större forskningsprojekt inom det internationella forskningsnätverket Pedagogy, Education, Praxis (PEP). Fokus i det större projektet är Action research and Sitebased educational development och inom ramen ingår fyra delprojekt. Det delprojekt som föreliggande studie ingår i fokuserar Partnership and recognition.

Läs mer om projektet »

Pedagogy, Education, Praxis – PEP

Syftet med det internationellt nätverk är att skapa ett program av tvär nationella parallella studier inom huvudsakligen fyra områden: Ledarskap och Lärande; Utbildning för alla; Aktionsforskning; Bildning och utbildning. En tanke bakom de tvär nationella studierna är att de genererar förståelse för hur den egna traditionen inverkar på vad som sker i den egna kontexten.
Läs mer om projektet »

Rätt och fel i skolans värld: myndighetsutövande och gränsdragning i professioner

Projektet undersöker förrättsligande inom skolans värld, dvs att alltfler fenomen är rättsligt reglerade, samt tolkade och hanterade juridiskt. Med den nya skollagen och inrättandet av Skolinspektionen har den rättsliga regleringen inom skolans område stärkts.
Läs mer om projektet »

Skolprestationer och kön. Om undervisning, ungdomsgrupper och lokala villkor

Projektet fokuserar frågor om skolprestationer, betyg och kön. Det är ett samarbete mellan två institutioner inom utbildningsvetenskapliga fakulteten vid GU och högskolan i Borås.
Läs mer om projektet »

Skolsegregation i den svenska skolan - orsaker och effekter - CESS

Denna studie syftar till att synliggöra de olika faktorer som ligger bakom segregation och ojämlikhet in den svenska skolans utveckling under 1991 till 2006. Den utnyttjar svenska registerdata och statistikens senaste analysverktyg, samt ger en kunskapsbas och stimulans för den offentliga debatten och möjligheter för effektiv utvärdering av den framtida skolpolitiken.
Läs mer om projektet »

Specialpedagogik och policyförändringar: en studie av sex jurisdiktion – Eva Hjörne

Läs mer om projektet »

Specialpedagogiska stödåtgärder i skolan: effekter och konsekvenser – STOFF

Utgångspunkten för projektet är att Sverige förväntas har ”en skola för alla”. Detta är de tydliga intentionerna som framgår såväl av utbildningspolitiska beslut som av skolans gällande dokument och för den framtida lärarutbildningen.
Läs mer om projektet »

Språk och ämnesintegrering i den svenska skolan - CLISS

Huvudsyftet med CLISS-projektet är att undersöka vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga, akademiska förmåga i svenska och engelska. Deltagare i studien är elever på gymnasienivå, dels i klasser som undervisas huvudsakligen på svenska och dels i klasser där engelska helt eller delvis används som undervisningspråk.
Läs mer om projektet »

Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs- och skrivsvårigheter – RAFT

Syftet med projektet är hitta bra metoder och goda strategier i skolan för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter. Deltagarna i projektet är 9 år gamla.
Läs mer om projektet »

Stöd för lärares professionella utveckling och handlingsförmåga – fokus på högstadiets undervisning i naturvetenskap – TALES

Detta är ett skolutvecklingsprojekt inom naturvetenskapens ämnesdidaktiska fält. Detta kollaborativa projekt riktar fokus mot relationer mellan: 1) klassrumsarbete 2) lärares planering och 3) förändringar av undervisning/innehåll.
Läs mer om projektet »

Utbildningsreformer för gymnasieskolan under två årtionden: Konsekvenser för fördelning av resurser, rekrytering och utbildningsresultat - CHANCE

I projektet studeras de senare årens skolreformer i gymnasieskolan. Delprojekt 1 studerar det fria skolvalets och friskolereformens effekter. Delprojekt 2 studerar förändringar i rekrytering på olika program under de senaste 20 åren. Delprojekt 3 studerar kausala effekter av skolreformen då yrkesprogrammen teoretiserades.

Läs mer om projektet »

Övergången från högre utbildning till arbetsliv – TEL

I projektet studeras olika faktorers eventuella effekter på övergången från högre utbildning till arbetsliv. Den centrala frågeställningen är om en vald utbildning leder till ett arbete som svarar mot utbildningens omfattning och innehåll.

Läs mer om projektet »

Tidigare forskningsprojekt

 


Se också under forskningsmiljön COMPEAT, som också är en databas:


Avslutade projekt

Gå till sidan för lista över avslutade projekt »

Snabbval IPS

Kontaktinformation

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Fax:
031-786 2070

Sidansvarig: Ulrica Lilja|Sidan uppdaterades: 2017-02-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?