Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Vuxenutbildning i förändring

Nyhet: 2017-11-08

Vuxenutbildningen har länge setts som en andra chans till utbildning och arbete. Sedan millennieskiftet har den dock förändrats. Idag handlar det om snäv matchning mot arbetsmarknaden för återinträde i arbetsliv efter arbetslöshet och sjukskrivning, eller vid ungdomars inträde på arbetsmarknaden och vid integration av nyanlända.

Det menade fr v Gun-Britt Wärvik, Karin Wass och Caroline Runesdotter, alla vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, vid en föreläsning i serien En timme på Pedagogen i oktober.
I föreläsningen tecknade de bilden av en vuxenutbildning som genomgått dramatiska förändringar sedan 1950-talet fram till idag. Från 50- och 60-talets fokus på begåvningsreserven (personer med stor studieförmåga som inte fått tillgång till utbildning), via 70-talets fokus på lågutbildade och ”de som mest behöver”, via 90-talets fokus på arbetslösa och personer som saknar treårig gymnasiebehörighet till dagens fokus främst satt på utrikes födda och nyanlända.

Satsningar på kunskapslyft

Sedan år 2000 har därför exempelvis antalet elever inom enbart SFI ökat från 36 700 till 138 400.
Totalt inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning – där SFI ingår – är andelen utlandsfödda idag 44 procent jämfört med 24 procent år 2000. På den grundläggande nivån är hela 93 procent födda utomlands. Allt enligt Skolverkets lägesbedömning från 2017.
– Inte minst kom stora förändringar för vuxenutbildningen runt millennieskiftet, sade Karin Wass.
Ett exempel är de stora satsningarna på så kallade kunskapslyft som under åren 1997-2002 syftade till att minska arbetslösheten samt att ge lågutbildade vuxna möjlighet till arbete och fortsatt lärande. Kunskapslyftet erbjöd sammanlagt 110 000 utbildningsplatser i landets kommuner.

Tydlig konkurrensutsättning

– Vid den tiden förändrades villkoren för vuxenutbildning. Inte minst den tydliga konkurrensutsättningen med en mångfald av utbildningsanordnare. De individuella studieplanerna kom då, något som närmast är en självklarhet idag, sade Gun-Britt Wärvik som menade att vuxenutbildningen existerar mitt i spänningsfältet att fungera kompensatorisk och att vara en arbetsmarknadsutbildning.
– Men idag drar vuxenutbildningen tydligt mot att vara en arbetsmarknadsutbildning, sade hon.
Vuxenutbildning är ingen marginell historia. Enbart folkbildningen i Sverige omfattar tio studieförbund med 1,7 miljoner cirkeldeltagare (där 700 000 är unika) samt 154 folkhögskolor där de allmänna kurserna dominerar för att ge gymnasiebehörighet för elever.

Särskilda uppdrag

Men studieförbunden får även särskilda uppdrag idag. Ett är att ge kurser i vardagssvenska för de många nyanlända asylsökande som ännu inte fått besked om eventuellt uppehållstillstånd.
– Det är ett exempel på hur folkbildningen får en funktion att ta sig an och klara av det som inte samhällsinstitutionerna klarar av, sade Caroline Runesdotter.

I begreppet vuxenutbildning inbegrep föreläsarna:
* Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå (Allmänna ämnen, yrkesämnen, yrkesvux, lärlingsvux, SFI samt särskild utbildning för vuxna)
* Kompletterande utbildningar
* Arbetsmarknadsutbildning
* Folkbildning
* Yrkeshögskolan

Den populärvetenskapliga serien En timme på Pedagogen avlöpte under fyra oktoberluncher. Samtliga föreläsningar webbsändes och var ett samarrangemang mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Folkuniversitetet.

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Snabbval IPS

Kontaktinformation

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 00 00 (vxl)

Fax:
031-786 2070

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2011-03-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?