Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"PISA visar inte hela bilden"

Nyhet: 2016-12-06

Debatten om den svenska skolan håller andan inför resultaten från internationella jämförelser av elevernas kunskaper.
Idag, tisdag, kl 11, presenterar Skolverket resultaten från den senaste PISA-undersökningen, PISA2015. Följ sändningen här

I en debattartikel i dagens Göteborgs-Posten
skriver bland andra Sverker Lindblad, pedagogikprofessor vid Göteborgs universitet, om det problematiska med att omtala PISA-resultat som stabila fakta om skolans kvalitet.


– Vi vet redan nu att den svenska skolans kvalitet – mätt med PISAS ranking – kommer att stötas och blötas i den utbildningspolitiska debatten. Vi kommer att få läsa tvärsäkra uttalanden i massmedia om vad resultaten står för, vad de beror på, och vad som behöver göras med svensk skola. Olika aktörer – partipolitiska såväl som kommersiella kommer att omtala Pisa-resultaten som stabila fakta, skriver debattörerna.

"Politikerna är mycket selektiva"

På Vetenskapsrådets uppdrag kartlade Sverker Lindblad 2015, tillsammans med Daniel Pettersson och Thomas S. Popkewitz, vetenskapliga och internationella jämförande studier av skolresultat, International comparisons of school results. A systematic review of research on large scale assessments in education (2015).

I samband med publiceringen svarade Sverker Lindblad på frågan:
Vad är faran med att beslutsfattare tillmäter exempelvis resultaten från OECD:s undersökningar PISA och TIMSS så stor betydelse? Och vilken betydelse borde undersökningarna tillmätas?
– På många sätt är det bra att politiker försöker grunda sig på bra och relevant forskning. Men i dagens skolpolitiska diskussioner är politikerna mestadels mycket selektiva. Som exempel tar de inte upp de segregerande konsekvenser av valfrihet och skoldifferentiering som bland annat kommit fram i PISA. Det finns problem med att man inom politiken låter indikatorer bestämma politikens inriktning. Politik blir mindre en fråga om att vilja och mer att lyssna på uttolkare av olika mätningar i något som en del kallar ”postpolitik” och andra för ”makt utan mandat”.
– En kunskapsproblematik knuten till internationella jämförelser är att bilden av skolan ”förtunnas” för att göra de internationella jämförelserna möjliga och resonabla. Vad som sker i skolan och vad det betyder, viktiga variationer och företeelser försvinner när de internationella jämförelserna används som underlag för avkontextualiserade utbildningsstrategier.

Fakta:
I PISA undersöks 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. PISA står för Programme for International Student Assesment och är OECD:s undersökning av 15-åringars kunskaper. Undersökningen genomförs vart tredje år i både OECD-länder och länder utanför, totalt 72 länder.

För mer information, kontakta Sverker Lindblad, professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, sverker.lindblad@ped.gu.se, 0768-666457.

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Snabbval IPS

Kontaktinformation

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 00 00 (vxl)

Fax:
031-786 2070

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2011-03-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?