Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Snäv förklaringsgrund när pojkars och flickors skilda studieresultat diskuteras

Nyhet: 2015-12-11

Dagens medie- och policydebatter tenderar att homogenisera könen när skillnader i studieresultat mellan flickor och pojkar ska förklaras. Det menade Elisabet Öhrn, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, vid en föreläsning i serien ”En timme på Pedagogen” i början av december.

När Elisabet Öhrn avslutade höstens populärvetenskapliga serie på Pedagogen med föreläsningen ”Pluggisar och begåvningar. Om könsskillnader i betyg och skolframgång”, handlade det just om könsskillnaderna i betyg. 
Statistiken talar ett tydligt språk där flickors betyg i årskurs nio i snitt ligger omkring tio procent högre än pojkars, och det i alla socialgrupper.
Elisabet Öhrn har länge forskat om könsmönster i utbildning. Bland annat var hon den som under åren 2011-2013 ledde forskningsprojektet Skolprestationer och kön. Om undervisning, ungdomsgrupper och lokala villkor, med stöd från Vetenskapsrådet.

Social bakgrund viktigare

– När det i slutet av 90-talet blev medial uppståndelse över flickornas högre betyg som grupp var det dock inget nytt. Så var fallet redan på 60-talet. Det nya är att flickorna i snitt nu har högre betyg i fler ämnen, även i teknik, matematik och naturorienterande ämnen. Bara i idrotten har pojkarna som grupp fortfarande högre betyg.
Elisabet Öhrn understryker samtidigt att betygsskillnaden på gruppnivå mellan könen är mindre än betygsskillnaden mellan dem som har föräldrar med högskoleutbildning jämfört med dem som inte har det. Social bakgrund och skillnad mellan skolor är viktigare faktorer när betygsskillnader ska förklaras.
Men betygsskillnaderna mellan könen finns där likväl, något som forskningen undersökt orsakerna till.
Att flickorna skulle ha fördel av att många lärare är kvinnor, liksom att undervisningen skulle vara mer i samklang med flickors intressen hittar forskningen inga belägg för, enligt Elisabet Öhrn.
Det finns dock visst stöd inom forskningen för att det ställs olika krav på flickor och pojkar i skolan, liksom att det är svårare för pojkar att hantera den individualiserade skolundervisningen som tar en allt större plats.
Likaså visar forskningen att det är mer accepterat med skolengagemang och plugg bland flickor än bland pojkar - där finns klara skillnader i normer och ideal mellan könen.
– Pojkar avstår ofta plugg av rädsla för att misslyckas. Några pojkar pratade till och med om plugg som fusk. Idealet bland unga är att vara begåvad och smart där man når goda resultat utan ansträngning.

Olycklig antagonism

Elisabet Öhrn menar att diskussionen om könen som antagonistiska är olycklig.
– Metaforen om vinnare och förlorare i skolan, där den enes framgång framstår som den andres förlust, är olycklig. Den metaforen går igen i många länder. Men forskning visar hur undervisning kan förbättra för en grupp utan att försämra för en annan.
Elisabet Öhrns förklaringar till metaforens starka genomslag och den offentliga oron för pojkars prestationer i slutet av 90-talet är flera. En är västerlandets de-industrialisering där jobben som inte kräver längre utbildning alltmer försvinner, vilket innebär att fler pojkgrupper nu är i behov av både högre betyg och längre utbildning. En annan är just de förstärkta könsskillnaderna där flickor som grupp presterar bättre i fler ämnen, även om den förstärkningen är måttlig från 80-talet till idag. En tredje är den ökade oron för arbetslöshet och utanförskap.
I det nämnda forskningsprojektet observerades bland annat nio niondeklasser, på skolor i olika slags miljöer med varierande social struktur, under 475 lektioner plus raster med fokus på prestation, betyg och kön, utöver intervjuer med elever och skolpersonal.
– Det är svårare för pojkarna att balansera kraven från skolan med kraven från kamraterna. Det finns ingen motsättning mellan att prestera väl och ha status i kamratgruppen. Det som står fram som paradoxalt är att det inte får synas att man har pluggat för att nå de goda resultaten.

Problematiska självstudier

Det finns dock inget stöd för hållningen att utbildning inte skulle ses som viktigt av pojkar, samtidigt som det i vissa grupper finns väldigt lite av framtidshopp om att lyckas med vare sig utbildning eller yrkesdrömmar.
I forskningsprojektet såg man exempel på hur skolor medvetet arbetade för att blanda olika elevgrupper.
– Det gav goda resultat, där eleverna drog nytta av varandra i blandade grupper med olika bakgrund. Särskilt självstudierna är problematiska för de grupper som saknar eller har begränsad hjälp utanför skolan. Skolan kan organisera för ökad tillgång till sociala nätverk och kamratstöd.
Den olyckliga homogeniseringen av könsgrupperna, som är en av debattens konsekvenser, menar Elisabet Öhrn bland annat gör att den grupp av pojkar som är högpresterande får ännu mer uppmärksamhet vilket mest förstärker inbördes skillnader i pojkgruppen.

Läs mer i antologin från forskningsprojektet i Att lyckas i skolan. Om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker

För mer information, kontakta Elisabet Öhrn,
elisabet.ohrn@ped.gu.se, tel: 031-786 2412

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Nyheter

  • Vuxenutbildning i förändring

    [2017-11-08] Vuxenutbildningen har länge setts som en andra chans till utbildning och arbete. Sedan millennieskiftet har den dock förändrats. Idag handlar det om snäv matchning mot arbetsmarknaden för återinträde i arbetsliv efter arbetslöshet och sjukskrivning, eller vid ungdomars inträde på arbetsmarknaden och vid integration av nyanlända.

  • Intelligens viktigare än social kompetens för elevers chanser att lyckas i framtiden

    [2017-11-02] Skolbarns intelligens väger tyngre än deras socioemotionella förmågor för hur de presterar i skolan och för hur stor risk de senare i livet löper för att bli arbetslösa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

  • 34 miljoner från Vetenskapsrådet till utbildningsvetenskap

    [2017-11-01] Två forskarskolor och två forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har tilldelats drygt 34 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utlysning inom utbildningsvetenskap.

Fler nyheter

Snabbval IPS

Kontaktinformation

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Box 300, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25

Telefon:
031-786 0000 (vx)

Fax:
031-786 2070

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2011-03-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?